”Cirkulär ekonomi har en social blind fläck”

Alldeles för lite fokus på hur det kommer att påverka fattiga länder, varnar rapport.

Jens Egil Heftøy

Förbud mot fast fashion, mindre plast och fossil energi, återanvändning och självförsörjning av kritiska råvaror. Detta är bara några av de teman som dominerar norsk och internationell politik.

– Det lønner seg å kaste

Kan skada

Den norska miljöstyrelsens direktör Ellen Hambro har mer än en gång hänvisat till EU:s gröna initiativ som en tsunami av lagregleringar. Lagändringarna är nödvändiga för att uppfylla klimatlöftena och minska utsläppen av växthusgaser.

Men den cirkulära och hållbarhetsekonomin har också en annan sida, visar en rapport från Circle Economy, Solutions for youth sysselsättning och den internationella arbetarrörelsen ILO.

Rapporten " Anständigt arbete i den cirkulära ekonomin " pekar på att både forskning, utveckling och debatten om cirkulära materialflöden ses genom den rika delen av världens ögon. Vilka konsekvenser en sådan förändring kommer att få för utvecklingsländerna har glömts bort.

– Det råder ingen tvekan om att en cirkulär ekonomi kan hjälpa oss att nå våra klimatmål. Kopplingarna mellan cirkularitet och uppnåendet av sociala och ekonomiska framsteg har dock förbisetts. Omställningen mot en cirkulär ekonomi erbjuder betydande möjligheter för arbetslivet, som att skapa nya jobb och hållbara företag. Men för att helt frigöra potentialen i denna nya ekonomi krävs en rättvis övergång, som tar itu med de nuvarande ojämlikheter och de suboptimala arbetsförhållanden som för närvarande finns i den cirkulära ekonomin. Om detta inte hanteras på rätt sätt kan dessa problem fortsätta att hindra framsteg mot en rättvis och hållbar framtid, skriver sektorspolitisk chef Alette van Leur i ILO i rapporten.

Norge har brukt opp ressurskvota for i år

Informell ekonomi

Cirkulär ekonomi och hållbarhet används ofta som argument för en mer rättvis och klimatvänlig värld. Men rapporten pekar på att dagens linjära ekonomi i många fall bygger på att rika länder har flyttat produktionen till lågkostnadsländer och sedan köpt billiga produkter därifrån. Detta har skapat jobb i dessa länder. Samtidigt är 73 procent av jobben i låginkomstländer kopplade till den så kallade informella ekonomin, medan nästan alla studier som görs om den cirkulära ekonomin utgår från vilka effekter det kommer att ha på den formella ekonomin.

Forskningen och analyserna av den cirkulära ekonomin lyfter ofta fram hur många jobb som kan skapas genom ökade satsningar på materialåtervinning, till exempel i Europa. Men analyserna tar inte hänsyn till hur detta kommer att påverka arbetsmarknaden och sociala förhållanden i låginkomstländer.

– Det är inte så mycket begreppet cirkularitet som behöver införas i dessa ekonomier, utan istället måste fokus ligga på att ta itu med jobben i den informella ekonomin, med farliga arbetsförhållanden och exponering för giftiga material, som är förknippade med cirkulära aktiviteter som avfallshantering, återvinning, reparation och återanvändning, skriver programdirektör Namita Datta i rapporten Lösningar för ungdomssysselsättning.

Rapporten förespråkar att mer av forskningen om cirkulär ekonomi måste fokusera på konsekvenserna för annat än jobb och klimatnedskärningar i den rika världen.

– Tekstilgjenvinning kan gi 15.000 arbeidsplasser

Alla fokuserar på det rika norr

"Vi behöver mer dokumentation för att förstå hur den cirkulära ekonomin påverkar människor och deras försörjning. Under det senaste decenniet har den cirkulära ekonomin blivit ett alltmer etablerat ramverk för att uppnå välstånd och socialt värde, samtidigt som den opererar inom planetens gränser och använder material effektivt. Ett växande antal företag, nationella myndigheter och internationella organisationer vill införa omställningar i cirkulär ekonomi för att hantera trycket på miljön och stärka den sociala och ekonomiska motståndskraften. Men aktuell forskning är begränsad till den norra halvklotet och har i första hand fokuserat på nettoskapande av jobb i dessa länder, säger rapporten.

Rapporten beskriver detta som en social blind fläck, där forskningen och analyserna har varit alldeles för eurocentriska och inte tittar på konsekvenser utöver jobbskapande i rika länder.

"Denna rapport visar att utformningen och genomförandet av cirkulära ekonomiövergångar måste beakta arbetsförhållandena i etablerade cirkulära ekonomisektorer, med särskilt fokus på marginaliserade och rättslösa grupper, särskilt i den globala södern - där de flesta cirkulära aktiviteter finns".