– Avfall är porten till hållbara städer

Per-Olof Hallberg arbetar med att sprida nordiska kunskaper om avfallshantering internationellt. Ett nödvändigt arbete om vi ska nå klimatmålen, säger han.

Jens Egil Heftøy

Gästrike Återvinnare hanterar dagligen hushållsavfallet för 169 000 invånare i de östsvenska kommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby. Därifrån är det cirka 6 000 kilometer fågelvägen till Berbera i Somaliland.

– Vi har dårlig tid for å rydde opp

Dominoeffekt

Trots avståndet lägger Per-Olof Hallberg mycket av sin arbetstid på avfallshanteringen i Berbera. Som chef för Gästrikes internationella verksamhet tar han sig an utmanande avfallsproblem långt utanför Gävles kommungränser.

– När man går in och pratar om avfall kommer de andra frågorna om miljö och stadsutveckling automatiskt upp. Då ser man att om de gör sig av med avfallet kan de göra andra saker, som gör saker bättre för människor. Som trottoarer, trädalléer, strandpromenader och annat, säger Hallberg.

Under Avfall Sveriges årsmöte berättade han om det arbete det kommunägda bolaget gör internationellt och uppmanade andra att följa efter.

Bättre klimateffekt

Så det du säger är att man måste städa innan man kan göra andra saker?

– Ja, det blir automatiskt så att när avfallsplaner görs så dyker det upp annat. Till exempel situationen för funktionshindrade. Vad är tillgänglighetsfaktorn i de här staden? Hur gör vi för att de ska kunna ta sig till en container? Det blir många sådana bitar som faller på plats. Och inte minst miljödelen. Hur säkerställer vi att det blir en hållbar stad, säger Hallberg.

I sitt internationella arbete använder han lokala erfarenheter från Sverige för att hitta lösningar som kan användas på nya platser. Med begränsade resurser är den nordiska avfallsexpertisen välkommen i städer där avfallshantering hittills inte varit en organiserad verksamhet.

Hallberg menar att det också åligger lokala, offentligt ägda avfallsbolag att ta ansvar för att bygga hållbara avfallslösningar, även om de ligger på andra sidan jordklotet. Det utgår han från i de globala miljöutmaningarna och att det är något som alla har ett ansvar för

– Vi kan öka en eller två procent i vår region för att förbättra de cirkulära värdekedjorna. Det kan vi klara av. Men om vi ska nå en reell effekt på de globala målen måste de länder som har resurser och expertis hjälpa dessa länder. Vi ska inte vara en besserwisser som kommer dit, utan vara ödmjuka och fråga hur läget är och hur vi kan hjälpa till som partner, säger Hallberg.

Ettersortering av avfall kan spare kloden for 464 millioner tonn CO2

Små fonder, stor skillnad

Hans erfarenheter från Sverige kan anpassas till lokala förhållanden och lösa problem som har långt större effekt än vad länderna skulle klara av på egen hand. Dessutom kan egna lokala initiativ ge stora miljövinster såväl för den enskilda staden, som globalt.

Berbera i Somaliland har startat ett stort projekt där 15 000 träd planteras runt om i staden. I ett land där öknen sprider sig snabbt och väldigt mycket av träden har försvunnit får sådana initiativ omedelbar effekt.

Det är inte alltid stora investeringar som krävs. Även skrotade svenska avfallscontainrar kan få ett nytt liv, säger Hallberg.

– Vi har sålt 600 och de vill ha 2 000 till. De fungerar väldigt bra där nere, de har tagit bort mycket avfall. Det gör en enorm skillnad. Förut slängdes avfallet ut på gatan och sedan öste städarna upp det och slängde det i sopbilen. I dag lägger man avfallet i containrar, säger Hallberg.

– Sparer samfunnet for hundretalls milliarder