Kommer att fördubbla biogasproduktionen

Stora planer på Den Magiska Fabriken i Norge

Tønsberg (Biogassbransjen.no): Sedan biogasanläggningen i Rygg Miljøpark utanför Tønsberg togs i drift 2015 har anläggningen, som döpts till Den Magiska Fabriken, etablerat sig som ett tydligt varumärke inom den norska biogasindustrin. Fabrikens namn, färgerna på gastankarna, upplevelsecentret för studenter och tomatproduktionen i pilotväxthuset (som använder biorester och CO2 från fabriken) har gjort anläggningen känd för många.

OLE PEDER GIÆVER (TExT och FOTO)

Fabriken tar in matavfall från hushåll i stora delar av östra Norge, matavfall från företag och djurgödsel från gårdar i Vestfold.

Från och med nyår är Den Magiska Fabriken ett kommersiellt aktiebolag som ägs av Lindum (34 %) och Greve Biogass (66 %). Greve Biogass ägs av tio kommuner i Grenland och Vestfold. Lindum ägs av Drammens kommun. Den Magiska Fabriken har ett tjugotal anställda och omsätter på cirka 140 norska kronor per år.

Ökad gasproduktion

År 2023 kommer Den Magiska Fabriken att producera cirka 110 GWh biogas. För framtiden, förhoppningsvis till 2028, har ett mål på 180 GWh satts upp. Under 2023 har två nya rötningstankar tagits i drift, vilket ger en kapacitetsökning på 12 000 kubikmeter. Redan detta bidrar till ökad gasproduktion, utan mer råvaror.

– Vår anläggning byggs ut steg för steg. Vi har först byggt ut rötningsingskapacitet, sedan utökat hygieniseringskapaciteten och lagt en beställning på gasuppgraderingskapacitet. Ytterligare utveckling kommer handla om att bygga ut mottagningskapacitet och anläggningar för att hantera biogödsel och andra sidoströmmar. Men vi ska satsa mycket för att uppnå en fördubbling, säger seniorrådgivare Ivar Sørby, till Biogassbransjen.no.

Vad kommer det att kosta att fördubbla gasproduktionen?

– Det är den stora jokern nu, med den fallande kronkursen och enorm pristillväxt på kritiska insatsfaktorer. Uppskattningar vi hade när vi först gjorde planen kan nästan ignoreras. Det är viktigt att skapa en bra budget och sedan få finansieringen till det.

Enova krav

Enova, Norges motsvarighet till Vinova, ger idag investeringsstöd till biogasanläggningar enligt två kriterier: innovation, och energiutbyte per bidragskrona.

– Så som Enova arbetar idag ser vi att det kan vara svårt att tillgodose kravet på en viss grad av innovation i en eventuell ny applikation. Vi kan nog inte ta risker kopplade till att behöva använda oprövad teknik när målet är att skala upp en produktion som det finns god kontroll över, säger Sørby.

– Om en anläggning ska ta in en ökad mängd jordbruksavfall tar den ändå in stora volymer med relativt lite energiutbyte. Du faller då ur att kunna få investeringsstöd på grund av energiutbytet per stödkrona. Vi vet vad vi ska satsa på om vi ska ta in jordbruksavfall och förbehandla det. Norge har inget Klimatkliv-program från staten för att skala upp energiproduktionen. Vi får nog finansiera detta på egen hand, även om vi kan utvinna enskilda moment med hög innovationsgrad och söka bidrag för dem.

Sverige spenderade 1,8 miljarder på investeringsstöd för biogasanläggningar 2022. Som jämförelse stödde Enova sex norska biogasanläggningar 2022, med ett totalt stöd på 260 miljoner norska kronor*.  I Danmark ges subventioner i driftsfasen av biogasproduktion under en period på minst 20 år. Det gör att man i dessa länder kan betala mer för råvaran, vilket till exempel leder till export av norskt fiskavfall till Danmark.

Vann ett stort kontrakt

I en krönika i höstas bad Greve Biogass om produktionsstöd för norsk biogasproduktion.

– Vi kände oss osäkra på det stora matsvinnskontraktet som utlysts. Jag tror aldrig att 33 000 ton matsvinn har aviserats i ett kontrakt i Norge tidigare, så det var nästan vinna eller försvinna för oss. Vi var oroliga för konkurrensen från Danmark och Sverige, säger Sørby.

I oktober 2022 meddelades att Lindum och Greve Biogass trots allt vann det stora kontraktet för hantering av matavfall från hushåll i Vestfold, Grenlandsregionen och Drammensregionen. Kontraktet är värt 200 miljoner norska kronor.

– Om man tittar på matsvinnsprojekt så pekar de i riktning mot att minska mängden matsvinn. Samtidigt har det skett en regeländring från 1 januari som ger kräver källsortering av matavfall. Det kommer att generera mer matavfall från butiker och kommuner som ännu inte infört källsortering, säger Sørby.

– Även i Vestfold, som källsorterat mat i 25 år, finns det runt 6 000 ton matavfall i restavfallet. Att bara arbeta mer med medveten källsortering kommer att öka mängden matsvinn. Där har storstäderna och tätbebyggelsen verkligen mycket att ta itu med.

10 TWh?

Branschen anser, genom intresseorganisationer som Biogas Norge, att ett nationellt mål bör sättas för en biogasproduktion på 10 TWh. En Norsus-rapport från i våras slår fast att detta kan vara inom räckhåll.

– Men för att nå en nationell potential på 6–10 TWh måste man titta på jordbruket, och man måste ha med den marina sektorn. Jordbruksråvaran kommer till en början inte att utsättas för konkurrens från våra grannländer, men mycket potent råvara från den marina sektorn kommer att bli det, säger Sørby.

– Hur man lägger upp en stödordning för biogasproduktion har vi inga slutsatser av. Vi är öppna för konkurrens på den här marknaden, men då måste ramvillkoren på den gemensamma råvarumarknaden vara desamma för alla som ska delta.

Komprimerad och flytande gas

Gasen från Den Magiska Fabriken levereras som trycksatt gas i ett litet distributionsnät i Tønsberg, till viktiga kunder som Tine, Nortura, bussar och ibland till en fjärrvärmecentral. Komprimerad gas fylls direkt i fordon vid anläggningen eller från ett ledningsnät, eller transporteras i containrar till bensinstationer. Från förra året producerar fabriken även flytande biogas, som har en mycket större potentiell marknad. Konverteringsanläggningen ägs och drivs av Air Liquide Skagerak.

– Det har varit en utmaning att få upp en bra och stabil drift av kondenseringsverket, men nu har det varit stabilt länge. Vi har ett mycket bra och långvarigt samarbete med Air Liquide Skagerak, säger Sørby.

– Vi utnyttjar nu cirka 30 procent av kapaciteten i anläggningen, vårt mål är att använda den så mycket som möjligt. Detta ger oss det bästa priset, men samtidigt har vi stora leveransåtaganden för komprimerad gas.

Hur är samarbetet med lokala bönder?

– Det är väldigt bra som vi upplever det. Vi hade problem med plast i biogödseln, men det har vi löst. Från februari 2021 har vi levererat flytande gödsel utan synlig plast. Biorester levereras till lantbrukare och trädgårdsmästare på långtidskontrakt.