Nya norska upphandlingsregler: Klimatet ska väga 30 procent

Norges regering skärper nu kraven på att värna klimat- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling så att det offentliga måste lägga väsentligt större vikt vid klimat- och miljöhänsyn. Den norska offentliga sektorn köper varor och tjänster för cirka 740 miljarder kronor per år.

redaktionen

– Norge måste mer än halvera utsläppen till 2030. För att uppnå detta måste vi spela som ett lag med näringslivet och använda alla goda handlingssätt. Företagen jag träffar runt om i landet vill konkurrera på hårdare klimat- och miljökrav. Det har regeringen lyssnat på. Syftet är att varje skattekrona som läggs på offentlig upphandling ska bidra till det gröna skiftet, säger näringsminister Jan Christian Vestre.

Förändringarna innebär att klimat- och miljöhänsyn som huvudregel ska väga minst trettio procent vid offentlig upphandling, i linje med vad regeringen aviserade i Hurdalsplattformen. Alternativt kan klimat- och miljökrav ställas i kravspecifikationen, om det framgår att detta ger bättre klimat- och miljöeffekt.

De nya reglerna ger kunderna större möjligheter att söka lösningar som ger största möjliga miljönytta.

Viktig marknad för företag

En utredning från Riksrevisionen från 2022 visade att den offentliga sektorn använder sin köpkraft för lite för att minimera miljöpåverkan och främja klimatvänliga lösningar.

Den offentliga sektorn utgör en stor och viktig marknad för näringslivet. Allmänhetens möjlighet att ställa hårdare klimat- och miljökrav i sin upphandling kan därför ha stor påverkan på tillgången på gröna lösningar på marknaden och bidra till att Norge når sina klimat- och miljömål.

– Regeringen är väl igång med arbetet med att omstrukturera den norska ekonomin. Inom näringspolitiken har vi bland annat höjt anslagen till gröna projekt och infört en ny princip om att alla företag som får stöd från den politiska apparaten ska ha sin plats på vägen mot ett lågutsläppssamhälle. Vi har också sett till att Norge är det första landet i världen som förväntar sig att de statligt ägda företagen har vetenskapsbaserade klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Vestre, och tillägger:

– Nu följer vi upp med nationella klimat- och miljökrav i all offentlig upphandling. När den offentliga sektorn köper varor och tjänster för cirka 740 miljarder NOK årligen är detta helt klart ett kraftfullt verktyg, säger Vestre.

Regeländringarna gäller klimat- och miljöbestämmelserna i upphandlingsregelverket och träder i kraft den 1 januari 2024. Direktoratet för förvaltning och ekonomi (DFØ) ska utarbeta vägledning och exempel, som ska göra det lättare för uppdragsgivare att använda bestämmelsen.

Skjerper de offentlige innkjøpsmusklene

Tillsatt lagstiftande kommitté

Regeringen har också tillsatt en lagstiftningskommitté som har i uppdrag att lägga förslag på hur miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ökad innovation inom offentlig upphandling i praktiken kan bidra till en grön omställning.

Lagberedningen måste se regelverket mer helhetsmässigt och bland annat bedöma om det offentliga bör anta standardiserade minimikrav inom prioriterade områden och om miljökrav bör ställas i alla led i upphandlingsprocessen. Lagutskottets första rapport ska läggas fram i november 2023.