Ledare

Hur når vi Netto Noll?

Till slut kom den. Resolutionen. Som alltid på övertid och med ett urvattnat resultat. Efter dygn av hårda ord blev det kramar och glädjetårar på presskonferensen. Men vad betyder resolutionen i praktiken, för den bransch du är verksam i?

John Göransson

Är detta en historisk överenskommelse som kommer att betyda slutet för fossila bränslen? Eller är det ytterligare några goda föresatser på vägen till helvetet? Kanske ser kritikerna helt enkelt världen genom ett sugrör?

Texten som antogs av delegaterna på Luciamorgonen uppmanar staterna att för första gången inleda en de facto utfasning av fossila bränslen. Men den innehåller inga bindande krav, däremot  ”en uppsjö av kryphål”, enligt de små östater i Stilla Havet som är mest sårbara för effekterna av klimatkrisen.

Netto noll

Det som däremot alla, inklusive de oljeproducerande staterna, var överens om är att världen måste nå netto noll senast 2050. Det är här vi kommer in i bilden.

Slutligt beslut på klimatmötet

Med netto noll som utgångspunkt fördes konkreta diskussioner och skrevs resolutioner som handlade om vätgas, metanutsläpp  från mjölkbönder, matavfall, CO2-infångning och annat som direkt kan tillämpas praktiskt.

Vad händer på COP28, Gunilla Carlsson, Sysav?

CO2 måste bli en valuta

Den viktigaste frågan diskuterades flitigt men kvarstår: Hur ska klimatomställningen på allvar fasas in i marknaden? Om vi ska nå netto noll utan att stoppa alla CO2-utsläpp måste CO2 bli en valuta som det går att handla med på en marknad, precis som vilken börs som helst. Köpare: De som släpper ut CO2 i atmosfären. Säljare: De som tar bort CO2 ur atmosfären.

Miljörörelsen hävdar att det inte kommer att fungera. Som ärrad ekonomijournalist hävdar jag att marknaden är det enda om fungerar. Se på hur Danmark snabbt ersatte all rysk naturgas med biogas. Prischocken på naturgas gjorde att det lönade sig att investera i biogas. Sverige, som inte hade målat in sig i samma samma beroende av rysk gas, hamnade på efterkälken.

I dag bygger energiomställningen i stor omfattning på skattemedel. Investeringsstöd, subventioner, upphandlingsprinciper och annat driver utvecklingen av  vätgasproduktion, grönt stål, CO2-infågning, laddstationer, solpaneler och vad det må vara.

Men förr eller senare måste notan hamna hos utsläpparna, annars kommer många projekt att haverera eller stanna på ritbordet. Om vi får en fungerande marknad kan vi i stället få teknikutveckling, arbetstillfallen och global välståndsutveckling.

Från skatt till företagande

Det var skattepengar som en gång byggde kanaler,  järnvägar, hamnar, vägar, elnät och vattenledningar. Men sedan tog marknaden över och använde infrastrukturen för att tjäna pengar. De betalade tillbaka med arbetstillfällen och skatter.

Så måste det bli md klimatomställningen också. Det måste gå att tjäna pengar på kolsänkor och negativa utsläpp, vare sig det är i Guyana eller Sverige. Det måste kosta pengar att släppa ut CO2, vare sig man är ett flygbolag eller en mjölkbonde. Annars kommer infrastrukturen, med sina anläggningar för biogas, avfallssortering, CO2-infångning, grönt stål och allt annat att stå och rosta som de fabriker i Östeuropa där man en gång producerade varor som såldes billigare än produktionspriset.

Jag hävdar att kritikerna ser världen genom ett sugrör. De tror att netto noll betyder noll in och noll ut. Deras inställning kan jämföras med att tro att enda sättet att få balans i ekonomin är att avskaffa pengar.