Ur FTI:s aska reser sig NPA

– En hel del saker kvarstår. Vi ska säkerställa finansieringen av systemet och producenterna. Sedan ska vi ta emot det kommunerna har samlat in och se till att det blir återvunnet, säger Henrik Nilsson, chef för affärsutveckling  och samhällskontakter på NPA.

John Göransson

Det innebär alltså att NPA gör allt FTI gjorde tidigare utom att samla in hushållens förpackningar.

Vad är egentligen meningen med den förändringen?

– Det borde du förstås fråga politikerna. Men våra ägare, producenterna, har sagt att de accepterar kommunal insamling, eftersom det ger kommunerna möjlighet att samordna när de nu succesivt går över till fastighetsnära insamling, säger Henrik Nilsson.

För FTI:s del innebär förändringen praktiskt att personalstyrkan minskar från 75 till ett 40-tal medarbetare.

Hur sätts avgifterna?

–Det är NPA som sätter avgifterna och de är en sammanvägning av den ersättning kommunerna ska ha för att samla in avfallet, kostnaden för att sortera och återvinna det och de eventuella värden som det återvunna materialet kan ha, säger Henrik Nilsson.

Stora prisskillnader

Det förklarar varför träförpackningar för återbruk bara kostar producenterna fem öre per kilo i återvinningsavgift medan ”röd” plast som inte går att återvinna kostar över 11 kronor. Träförpackningar som ingår i marknadsdrivna system för återanvändning ger i bästa fall bara administrativa kostnader för NPA.

NPA delar upp plasten i gul grön och röd, där den gröna är helt återvinningsbar och den röda är oanvändbar till annat än värme och vi sätter avgifterna utifrån det, säger Henrik Nilsson.

För ”röd” plast  finns bara kostnader, i from av en ”gate fee” till sorteringen på Site Zero i Motala och ytterligare en ”gate fee” till för förbränningen i fjärrvärmeverken. Eftersom plasten ingår i utsläppshandelssystemet får producenterna ta även den kostnaden.

Mycket felsorterat

Den nya förordningen säger att senast den 31 december 2025 ska minst 50 % av plastavfallet från förpackningar materialåtervinnas och senast den 31 december 2030 ska minst 55 % av plastavfallet från förpackningar materialåtervinnas

I dag går 30 procent av all insamlad plast till återvinning, resten blir värme och el.  FTI:s plockanalyser visar samtidigt att omkring en fjärdedel av det som sorteras som plast antingen inte är förpackningar eller är restavfall. Enligt Avfall Sverige är runt 60 procent av allt som sorterats som restavfall återvinningsbart.

Tror du att kommunerna kommer att lyckas bättre än FTI med att få folka att  sortera rätt?

– Vi hoppas att vi kan hjälpa kommunerna med det, säger Henrik Nilsson.

Om hushållen skulle sortera all plast rätt, finns det kapacitet att hantera det eller skulle en del skickas till förbränning osorterat?

– Den nya sorteringsanläggningen Site Zero i Motala har kapacitet att sortera allt. Men hur mycket som kan återvinnas beror sedan på hur mycket av plasten som är återvinningsbar. säger Henrik Nilsson.

Nya ägare

Hur ser ägarskapet i Svensk Plaståtervinning (som driver Site Zero) ut efter årsskiftet?

– Svensk Plaståtervinning var tidigare delägare i FTI men har inget ägande i NPA. Däremot har vi en del överlappande ägande genom förpackningsproducenternas branschorganisationer, säger Henrik Nilsson..

Vad tror du blir nästa stora fråga när det handlar om förpackningar?

– I dag har återvunnen plast svårt att konkurrera med jungfrulig plast. Det måste bli mer attraktivt om vi ska kunna nå målen säger Henrik Nilsson.

Hur ska det gå till?

– Det handlar mycket om konsumentmakt. Konsumenterna måste ställa krav på att förpackningar ska innehålla återvunnen plast. Det krävs också lagstiftning. I dag finns regler kring detta i Sverige, vi får hoppas att vi når dit i hela EU.

Problemet i dag är väl att jungfrulig plast är billigare än återvunnen. Går det att skatte- eller avgiftsvägen göra den dyrare?

– Det är nog inte rätt väg att gå. Man kan konstatera att det tycks vara svårt att komma åt att begränsa jungfruliga råvaror och globala CO2-utsläpp, säger Henrik Nilsson.

Nya regler for takeout

Från årsskiftet måste alla som erbjuder mat och dryck ”to go” erbjuda möjlighet att få drycken/maten serverad i en återanvändbar mugg/matlåda Det räder stor osäkerhet bland företagen kring hur de ska hantera förändringen.

Har ni tittat på att ta fram system för återanvändbara förpackningar, som Sveriges Bryggerier har för sina tomglas?

– Nej, vi har inte landat i det ännu. Vi har haft fullt fokus på att få allt kring den nya förpackningsförordningen att fungera, säger Henrik Nilsson.

Delar du Avfall Sveriges uppfattning att nya regler kring plast och förpackningar duggar lite väl tätt, i synnerhet från EU?

– Det är en del av att ingå i en union. Men det är viktigt att man låter beslutade  regleringar få effekt innan man kommer med ytterligare regleringar.

Vad händer härnäst?

Detta är den femte förpackningsförordningen på 30 år. Vad tror du kommer att finnas med i nästa uppdatering?

– Jag hoppas att den här förordningen hinner få effekt innan den ändras. Men det kan visa sig att det krävs justeringar för att systemet ska bli rättvist, så att inte en del producenter kan gå under radarn. Det är en diger uppgift för Naturvårdsverket att utöva tillsyn säger Henrik Nilsson.

De senaste åren har vi sett en kraftig tillväxt av produkter som importeras direkt till konsument och många har kritiserat det berg av förpackningar detta har medfört. Riskerar systemet att haverera om ni tvingas hantera en massa förpackningar som producenterna inte betalat avgift för?

– Även de företagen ska ingå i systemet. Det är en grannlaga uppgift för Naturvårdsverket att utöva den tillsynen, säger Henrik Nilsson.