400 000 långtidsavställda fordon och skrotbilar

IVL har i en ny studie tittat på de runt 400 000 långtidsavställda fordon som finns i Sverige, allt från samlarbilar i toppskick till övergivna skrotbilar som skräpar ner och skadar miljön.

– Utmaningarna med uttjänta fordon och skrotbilar påverkar flera olika aktörer och områden. Kommuner har problem med övergivna fordon som lämnats på privat och kommunal mark, och det är svårt att få ägarna att agera. Många, framför allt mindre, kommuner saknar resurser att hantera sådana ärenden om de blir många, säger Magnus Hennlock, forskare och projektledare för studien på IVL Svenska Miljöinstitutet.

På uppdrag av Transportstyrelsen har IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en omfattande studie för att öka kunskapen om långtidsavställda fordon och de utmaningar som finns kring uttjänta fordon och skrotbilar. Frågan är komplex eftersom fordon som är långtidsavställda i vägtrafikregistret kan vara allt från värdefulla samlarbilar i utställningskick till övergivna skrotbilar eller till och med bilar som är skrotade sedan många år tillbaka och inte längre existerar.

Skrotningspremien åter

Flera kommuner är kritiska mot dagens lagstiftning eftersom det är svårt och resurskrävande för kommunen att ställa fordonsägare som övergett fordon till svars. Återinförandet av någon form av skrotningspremie förespråkas av många inom bildemonteringsbranschen för att öka incitamentet att skrota fordon på ett hållbart sätt.

Regeringen föreslog i höstas införande av en tillfällig premie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället leasar eller köper en elbil. Det är tveksamt om den reformen kommer att hantera problemet med långtidsavställda fordon.

Det finns ungefär 900 000 långtidsavställda personbilar och lätta lastbilar i det svenska vägtrafikregistret, varav cirka 400 000 varit avställda i mer än tio år. Studien har undersökt varför fordon blir avställda under lång tid. Genom ett representativt urval på 7 000 av dessa fordon har studien gett insikter i ägarnas avsikter och användning av fordonen.

En tredjedel skrot

Bland de fordon i studien vars ägare inte avser att sälja fordonen uppges en tredjedel vara samlarbilar och en fjärdedel bruksbilar. Lika stora andelar uppges vara reservdelsbilar eller renoveringsobjekt. Ett fåtal procent uppges användas utanför allmän väg som till exempel i bilsporter som folkrace eller för körning på enskilda vägar för jakt, jordbruk eller skogsbruk.

För 16 procent av de långtidsavställda fordonen i studien uppger ägarna att de inte längre har kvar fordonen, men alltjämt står kvar som ägare i vägtrafikregistret. Bland dessa fordon har mer än hälften redan skrotats och existerar alltså inte längre, i flera fall sedan många år tillbaka. Om ett fordon skrotas på egen hand eller exporteras utomlands är det ofta en omständligare process att avregistrera det från vägtrafikregistret vilket gör att många av dem blir kvar i registret.

Bland motorhistoriska organisationer som har en omfattande verksamhet med olika kategorier av fordon finns det en oro för att ändrade regler och högre kostnader för ägande kan påverka verksamheten negativt.

– Det finns en önskan av enkla och fördelaktiga lösningar för att kunna äga samlar- och veteranfordon och samtidigt bli av med uttjänta fordon samt skapa incitament för att göra det på ett ansvarsfullt sätt så att reservdelar tas om hand och kan återanvändas till samlar- och veteranfordon, säger Magnus Hennlock.

Studien baseras på statistik från vägtrafikregistret, intervjustudier och enkätundersökning till fordonsägare.

– Resultatet från studien kommer användas till att bättre förstå vilka bilar som är uttjänta och vilka bilar som är värda att bevara för fordonshobby och i vilken utsträckning långtidsavställda fordon kan vara ett miljöproblem. Anledningen till att vi vill ha bättre kunskap om dem är bland annat för att kunna förbereda ställningstagande i förslag till reglering inom området, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen.