Norska Stortinget: Förbränningsskatten ska utvärderas till nästa år
Ger regeringen frist till höstens statsbudget.
Det norska Stortingets finansutskott har gett sin rekommendation till Sosialistisk Venstrepartis, SV, förslag om ändring av skatten på avfallsförbränning. Partikollegorna Lars Haltbrekken och Freddy André Øvstegard lade i november fram ett förslag om att utöka skatten till att omfatta allt avfall som skickas till förbränning, även det som exporteras.
Övergripande inställning
"Stortinget ber regeringen att utreda och återkomma till Stortinget i samband med den reviderade nationalbudgeten 2024 med förslag om skatt på allt restavfall, även det som skickas ut ur landet", löd förslaget.
I remissrundan har det funnits ett massivt stöd för förslaget, med undantag för Norsk Industri. NHO-förbundet motiverade detta med att de anser att det måste vara en så jämn konkurrensnivå som möjligt mellan kvotpliktiga och icke kvotpliktiga anläggningar.
Finansutskottet har i sin rekommendation till stor del ställt sig bakom SV:s förslag:
”Stortinget ber regeringen att utvärdera den nuvarande skatten på avfallsförbränning och hur man säkerställer lika konkurrensvillkor mellan norska och utländska anläggningar, utreda hur prissättningen av avfall mest effektivt kan bidra till att minska de globala utsläppen, utreda konsekvenserna för fjärrvärme, återvinning, utsläppsminskande åtgärder vid förbränningsanläggningar i Norge samt kostnader för konsumenterna och återkomma till Stortinget senast i regeringens förslag till statsbudget för 2025”, står det i förslaget .
Det svenska suget
– Det är otroligt viktigt att Stortinget nu har klarat den här frågan, så att politikerna kan vidta bättre åtgärder för att behålla möjligheten att förstöra sitt eget avfall och ytterligare tillvarata överskottsenergin. Vi är otroligt glada att SV valde att ta den här frågan till Stortinget, säger senior industripolitisk rådgivare Oda Therese Gipling i Norsk Fjernvarme.
Det finns en gemensam kommitté som står bakom förslaget. Det innebär att även regeringspartierna, Arbetarpartiet och Centerpartiet, har gett sitt stöd till förslaget.
Utskottet visar, liksom flera av hörandeinstanserna, att effekten av skatten försvagas av att svenska förbränningsanläggningar har lägre priser än norska.
”Detta bl.a. eftersom det finns stor överkapacitet på den svenska fjärrvärmemarknaden, men även andra faktorer spelar in. Därför är svenska förbränningsanläggningar prissättare på marknaden och det är svårt för norska förbränningsanläggningar att föra över skatten på sina kunder. Utskottet pekar på att bristen på möjlighet att prissätta tjänsten på ett sätt som påverkar leveranserna till förbränning kan leda till försämrad måluppfyllelse. Utskottet är bekymrat över att klimat- och miljöskatter som läggs på varor eller tjänster faktiskt bidrar till att uppnå de klimat- och miljömål som har satts upp”, skriver finansutskottet.
När skatten föreslogs av regeringen Solberg var både Arbetarpartiet och Centerpartiet emot. Men regeringen Støre valde att ta med skatten i sin första statsbudget 2022. Från och med nyåret ökade skatten kraftigt från 476 NOK till 882 NOK per ton fossil CO2 som släpps ut från förbränningsanläggningarna. Samtidigt infördes en differentierad avgift, så att kvotpliktiga anläggningar inte behöver betala mer än 176 NOK per ton utsläpp.
Framstegspartiet har tagit bort skatten i sina alternativa förslag till statsbudgeten för 2021, 2022 och 2024. Partiet har också varit emot att höja skatten 2023 och 2024.
– Det här är förstås en utredning som regeringen borde ha startat på egen hand, då det handlade om en ökning med 85,3 %, men det hjälper när Stortinget följer efter, säger Gipling.
Hon menar att regeringen redan i den reviderade nationalbudgeten borde dra tillbaka skatten till fjolårets nivå i avvaktan på utredningen.
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!