Världen behöver den nordiska biogasmodellen!

Varför behöver den nordiska biogasmodellen ett eget namn? Jo, för att en bra berättelse behöver ett bra namn. Och för att världen behöver upptäcka den. I månadens krönika berättar Mats Eklund hur modellen kan bidra till att lösa några av den urbaniserade världens största problem.

Mats Eklund

När jag började fördjupa min kunskap inom biogasområdet, för 10-15 år sedan, bars berättelserna ofta av de som förundrats över tekniken, processerna och alla möjligheter som fanns med biogas. Teknikens mångsidighet lyftes som en tillgång: ”Man kan röta nästan vad som helst och av metan kan man producera el, värme, fordons- och hushållsgas!” Jag insåg behovet av att formulera en ännu bättre berättelse än så och utgick från de biogaslösningar som de fanns i min kontext, i Sverige.

Avfallshantering, drivmedel och växtnäring

Den nordiska modellen för biogas har i huvudsak tre olika produkter/tjänster. Avfallsbehandling, ofta i form av en hygienisering och miljötjänst, förnybart drivmedel och förnybar växtnäring.

Detta står i kontrast mot den vanligaste biogaslösningen i Europa som växte fram ur Tysklands ambition att få fram förnybar el. Där ledde incitamenten till att grödor som majs användes för att producera el. Den tidigare så vanliga tyska modellen har påverkat bilden av vad biogaslösningar är. Numera rör sig utvecklingen i Tyskland och andra europeiska länder i stället mot den nordiska modellen.

Den nordiska modellen syftar till maximal värdeökning där mycket lågvärdiga och rentav besvärliga substrat som avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall eller avfall från mejerier och slakterier går genom en rötningsprocess. Biogasen uppgraderas till biometan som kan användas som drivmedel eller distibueras i gasnätet. Digestatet, rötresten, används som biogödsel och knyter samman näringsflödena mellan stad och land.

Mot ännu större värde

När det gäller framtiden för den nordiska modellen i Norden finns många intressanta möjligheter. En  är att fortsätta med värdeökningen i de existerande affärerna, i form av flytandegörning av gasen och pelletering av ett fullgödselmedel ur digestatet. Båda åtgärderna underlättar distributionen och möjligheten att nå nya marknader.

Infångning och rening av koldioxid finns redan och projekteras för på flera ställen. Det skapr möjligjhet att sälja koldioxid som en ny produkt. Ett annat alternativ för koldioxiden är att kombineras med vätgas för att producera ännu mera metan eller andra så kallade e-bränslen.Dessutom forskas det mycket om olika typer av helt nya produkter, till exempel organiska syror till kemiindustrin och encelligt protein till foderindustrin. Sådana produkter kan komma att samproduceras med de traditionella produkterna och betinga ett högt värde.

Lösningar för världens storstäder

Jag tror dock att den största nyttan är om den nordiska modellen för biogas kan spridas och genomföras i städer runtom i världen. På många håll saknas fortfarande rening av avloppsvatten och mycket av avfallet hamnar fortfarande på deponi, bussarna drivs av diesel och växtnäringen färdas inte tillbaka från staden till lantbruket. Därför måste man fortsätta köpa fossil energi och fossil växtnäring samtidigt som avlopp och avfall skapar stora lokala, regionala och globala hållbarhetsproblem.

I många städer kämpar man med stora utmaningar, som luftföroreningar med tillhörande hälsoproblem, avfallsproblem, vattenförorening, arbetslöshet, kaos i trafiken, energisäkerhet och brutna kretslopp av näring, trots att biogaslösningar kan bidra till att lösa dem alla.

I tremiljonersstaden Fortaleza i norra Brasilien utvecklas ett så kallat bus-rapid-transit-system som ska använda gasbussar som kommer att ge renare luft och en bättre trafiksituation. Lokala aktörer tar vara på deponigas och planerar att producera biogas ur både avfall och avlopp för att driva systemet. Den största deponin i staden fylls varje på med 750 lastbilar med blandat avfall  och avloppet från de två miljoner anslutna slutar med ett rör ut till stadens stränder. Samtidigt behövs biogödseln för att vitalisera ett nedgånget jordbruk som länge bestod av bomullsodling. Genom att koppla samman dessa problem kan biogaslösningarnas stora potential att bidra till hållbara städer och regioner realiseras.

I Norden finns kunskapen

Det finns ingen som är bättre rustad att inspirera världens städer och regioner med kunskap om dessa smarta system än de som ”uppfann” dem, de nordiska länderna. Det finns inte heller någon annan region som har ett starkare globalt varumärke än Norden när det gäller att utveckla hållbara samhälleliga system.

Det vi har gjort i de nordiska länderna inom biogasområdet är intressant och värt ett eget namn, ”Den nordiska modellen för biogas”. Än så länge är den ett relativt okänt begrepp globalt. Vi har kunskap, teknik och samhällssystem som förmår att utveckla smarta systemlösningar som biogas. Låt oss i Norden  lyfta blicken, tjäna pengar och rädda världen.