Europadomstolen dömde i klimatmål

Europadomstolen har gett 100 schweiziska mormödrar rätt i ett unikt klimatmål mot Schweiz. Domen kan få konsekvenser även för andra länder som kommer att tvingas genomföra hårdare klimatåtgärder. Två andra mål avvisades av domstolen.

John  Göransson

Fakta i de tre fallen varierade mycket, men de hängde alla på frågan om regeringens passivitet i klimatförändringen kränkte grundläggande mänskliga rättigheter.

Värmeböljor

KlimaSeniorinnen, en grupp på 2 400 äldre schweiziska kvinnor, sade till domstolen att flera av deras rättigheter kränktes. Eftersom äldre kvinnor är mer benägna att dö i värmeböljor – som har blivit hetare och vanligare på grund av fossila bränslen – krävde de att Schweiz ska gör sin del för att stoppa uppvärmningen av planeten genom Parisavtalets mål på 1,5C  över förindustriella nivåer.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kom fram till att Schweiz har brutit mot artikel 8 i konventionen om mänskliga rättigheter, om rätten till privatliv, familjeliv, hem och korrespondens. Domstolen anser att det är ett brott mot mänskliga rättigheter att de schweiziska myndigheterna har misslyckats med att minska utsläppen i linje med sina tidigare mål.

Några av regeringarna argumenterade för att fallen inte borde tas upp och att klimatpolitiken borde vara föremål för nationella regeringar snarare än internationella domstolar.

Stor påverkan

Men med domen mot Schweiz öppnas genom prejudikat dörren för liknande mål i alla 46 Europarådets medlemsstater i nationella domstolar, där staterna troligen kommer att förlora.

Domarna kommer också att påverka tre andra internationella domstolar som just nu ska ta ställning klimatpolitikens roll för mänskliga rättigheter.

Charlotte Blattner, en forskare vid universitetet i Bern som är specialiserad på klimatlagstiftning, sade till The Guardian att domstolen hade gett en djärv dom till förmån för en livskraftig framtid.

– Allvaret i hotet om klimatförändringar – och brådskan att effektivt reagera på det – kräver att regeringar kan och kommer att behöva hållas ansvariga för sin brist på adekvata åtgärder, sade hon.

Skogsbränder

Domstolen avvisade den stämningsansökan som en grupp portugisiska ungdomar väckt mot EU-länderna fem andra europeiska nationer. De sex unga ansåg ländernas brist på klimatåtgärder var orsaken till skogsbränderna som drabbade Portugal 2017. Målsäganden menade att detta går emot deras rätt till liv, privatliv och familj. De länder som stämts var de 27 länderna i EU samt Storbritannien, Schweiz, Norge, Ryssland och Turkiet.

Rätten ogillade portugisernas stämningsansökan och ansåg att den inte kan prövas där. Människorättsdomstolen anser istället att ärendet måste handläggas av en nationell domstol.

– Det känns som ett blandat resultat eftersom de två fallen var odelbara. Men det är faktiskt en stor framgång, säger , säger Corina Heri, juridikforskare vid universitetet i Zürich till The Guardian.

Domstolen avvisade också en stämningsansökan från den tidigare borgmästaren i Grande-Synthe, Damien Carême, mot den franska staten. Carême gick till domstol med krav på att Frankrike måste ta ett större ansvar för att förhindra de värmeböljor som drabbat landet de senaste åren. Inte heller här ansåg människorättsdomstolen att den hade mandat att pröva fallet.

Det är första gången klimatpolitiken prövas i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och fallen behandlades av domstolens stora kammare.