Kan ge stora CO2-minskningar i vägprojekt

Nya material och ny teknik kan minska CO2-utsläppen från vägbyggen. Den här gången är det de stora broprojekten som lyfts fram av det norska vägverket, och ett av ledorden är grönt stål från Sverige.

Redaktionen

I de stora broprojekten på E39 Ålesund-Molde och E39 Stord-Os kan CO2-utsläppen minskas med upp till 80 % under byggskedet.

Det visar bedömningar för forsknings- och utvecklingsprojektet FjordX i Statens vegvesen i Norge som har tittat närmare på användningen av kortdistans högteknologisk produktion av broelement, fossilfritt stål och koldioxidsnål betong med CO2-infångning och lagring kan minska utsläppen av CO2.

Stora möjligheter

Möjligheten till stora CO2-minskningar i de två fjordkorsningsprojekten är goda nyheter för alla som arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser från stora vägprojekt och andra byggprojekt med omfattande användning av stål och betong.

– Det finns stora möjligheter att minska utsläppen av CO2 i byggskedet genom att använda fossilfritt stål, lokal automatiserad produktion, och koldioxidsnål betong med CO2-infångning och lagring, säger chefen för norska Statens vegvesen, FjordX, Cato Dørum.

Det handlar indirekta CO2-minskningar som kommer utöver direkta CO2-minskningar från byggverksamhet. Vägverket har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent före 2030.

Fjordkorsningsprojektet har tidigare jämfört CO2-utsläpp från färjor och färjefria fjordöverfarter på E39 Stord-Os och E39 Ålesund-Molde under en period av broarnas livslängd (100 år). Den visade på höga utsläpp under byggtiden jämfört med färjedrift, och låga utsläpp efter att broarna öppnats för trafik.

– Användning av modernt stål, betong och lokal produktion med lasersvetsning ger ett mycket bättre CO2-konto under byggtiden, säger Dørum.

Kortresta broar

Statens vegvesen, FjordX, har varit central i arbetet med att ta till sig ny svetsteknik vid tillverkning av stålbroar. Företaget Prodtex i Vanylven på Sunnnmøre har vidareutvecklat svetsteknik från fartygsindustrin, och anammat den automatiserade tekniken vid tillverkning av stålbroelement. Den nya tekniken gör norsktillverkade broelement konkurrenskraftiga med broelement från Kina.

– Detta resulterar i stora CO2-minskningar från transporter och mindre utsläpp från svetsning, säger Dørum.

Tre broar har nu byggts med företagets supersvets i Vanylven. Den sista är den 110 meter långa Elverhøybru i Sunndal som invigdes före jul.

– Stålelementen i de två längsta hängbroarna i Norge, Hardangerbrua och Hålogalandsbrua, tillverkades i Kina och transporterades halva världen runt på stora pråmar. Det gav stora CO2-utsläpp, säger Dørum.

Svenska SSAB har lyckats utveckla stål utan utsläpp av CO2. Enligt Dørum är detta stål något dyrare än konventionellt stål.

– Vi vill använda fossilfritt svenskt stål när vi bygger vår nästa stålbro, säger Dørum.

Lågkolhaltig betong med CO2-avskiljning och lagring kommer troligen att bli ganska mycket dyrare än vanlig betong när den kommer ut på marknaden 2025.