Forskarrapport:

Så lyckas du med klimatpolitiken!

Varför misslyckades reduktionsplikten,medan koldioxidskatten lyckades? Det har Jamil Khan, forskare och expert på klimatpolitiska styrmedel vid LTH, Lunds universitet studerat tillsammans med kollegan Bengt Johansson. Biogasidag.se har läst rapporten och ger betyget 5 av 5 kompromisser. Här är en kort sammanfattning.

John Göransson

Rapporten ”Att införa styrmedel – Utmaningar och möjligheter för klimatpolitiken” är bara 30 sidor lång. Det finns egentligen ingen ursäkt att inte läsa den, eftersom den ger så viktiga insikter om vad som fungerar och inte fungerar i klimatpolitiken. Den är inte argumenterande utan konstaterande och den är väl underbyggd med exempel på några lyckade och flera misslyckade klimatsatsningar.

När politikerna lägger ner klimatsatsningar får de ofta utstå hård kritik från miljörörelsen och, och just nu, oppositionen. Men oftast är det tuffa realiteter som ligger bakom. Satsningen blev för dyr eller hade för liten effekt. Eller så blev det folkliga missnöjet å stort att det krattade manegen för populistiska krafter och missnöjespartier. Jamil Khan och Bengt Johansson har han analyserat vad som utmärker både lyckade och misslyckade lyckade styrmedelssatsningar och kommer med råd till hur misstagen kan undvikas.

Vinnare och förlorare

– Styrmedel kan skapa vinnare och förlorare vilket är något som beslutsfattare behöver hantera, till exempel genom olika former av kompensation. Ett lagförslag behöver ofta åtföljas av ett paket av åtgärder för att lyckas, säger Jamil Khan.

De båda forskarna har läst ett antal forskningsarbeten och sammanställt dem i en rapport som är både lättläst och praktiskt användbar och borde  vara obligatorisk läsning för bland annat politiker, klimataktivister, journalister och väljare, även om ”obligatorisk läsning” nog är ett styrmedel som Kahn och Johansson skulle avråda från.

Mixat är bäst

Det är farligt att satsa alla klimatåtgärder på ett kort, som koldioxidskatter, konstaterar forskarna. Den risk som då uppstår är att kompletterande styrmedel leder till suboptimeringar och effektivitetsminskningar. En mix av policys behövs också för att balansera olika intressen och hantera olika former av målkonflikter.

”Ett pris på koldioxid kommer att påverka ett stort antal samhällsmål såsom regional utveckling, transportpolitiska mål, fattigdomsbekämpning etcetera. Om klimatpolitiken enbart skulle drivas med hjälp av koldioxidpriset skulle det kunna leda till så pass höga prisnivåer på utsläpp, och som en följd av det på drivmedel och andra bränslen, att andra samhällsmål kan uppfattas vara hotade och att motståndet mot klimatpolitiken växer”, skriver de.

Rättvisa behövs

Styrmedlen måste också uppfattas som rättvisa. Även här är en mix användbar, eftersom de som ”drabbas” av ett styrmedel kan kompenseras av ett annat.

Acceptans

Det är ur ett demokratiskt perspektiv rimligt att medborgarnas, och berörda gruppers, syn speglas i de politiska besluten, menar rapportförfattarna. Brist på acceptans kan också bero på otillräcklig informationsgrad och då krattas maneger för olika politiska aktörer och lobbygrupper med egna problemformuleringar och förslag till lösningar. Allmän tilltro till samhällsinstitutioner kan också vara en viktig faktor, menar rapportförfattarna och exemplifierar med synen på drivmedelsskatter hos personer som deltog i bensinskatteupproret. Den rörelsens krav plockades upp av SD och omsattes sedan i Tidöavtalets skrivning om sänkta drivmedelspriser, som i sin tur ledde till den sänkta reduktionsplikten.

Oeniga myndigheter

Forskarna konstaterar att det lätt uppstår målkonflikter och att dessa kan dela även makten och dess stödfunktioner. Till och  med i myndigheterna finns interna motsättningar om klimatpolitikens mål och medel. I rapporten nämns Trafikverkets plan för infrastrukturen 2022-2033, som ligger till grund för att beräkna investeringebehov och vilken grad av biodrivmedel och elektrifiering som krävs för att nå klimatmålen. Naturvårdsverket har den motsatta utgångspunkten och utgår från hur mycket trafiken måste minska för att vi ska nå klimatmålen? En myndighet utgår alltså  rån at trafiken ska öka, den andra för att den ska minska. De företräder således varsin sida i denna tydliga målkonflikt, vilket knappast hjälper politikerna att utforma en effektiv klimatpolicy.

Kompromisser

Klimatpolitiken är således full av kompromisser, konstaterar rapportförfattarna. Den vanligaste orsaken till att olika system har otillräcklig stringens, täckning och likformighet är att skydda industrin eller specifika sektorer. ”Ofta har det handlat om industriaktörer men i en del länder har även jordbruksaktörer haft en central påverkan på utformningen av systemen”, skriver de i rapporten.

Mn även väljarna är ofta med på ett hörn och kompromissar bort effekten av styrmedlen. ”…protester från allmänheten har spelat roll för utformning och genomförande av styrmedel, men dess betydelse skiljer sig åt mellan olika länder. Till exempel har denna aspekt historiskt varit mer framträdande i Frankrike än i de nordiska länderna. De senaste årens utveckling har dock visat att kritik mot höga energipriser även i Sverige har resulterat i att politiska beslut fattas som försvagar de befintliga styrmedlen,” skriver forskarna.

De olika styrmedlen

De har också gått igenom de olika typer av styrmedel som används och beskrivit dess för- och nackdelar. Det handlar om subventioner, skatter, information samt förbud och krav. Här är en sammanfattning:

Subventioner

Exempel: Riktade stöd har bland annat gått till laddinfrastruktur, miljöbilar, elcyklar, solceller, energieffektivseringsåtgärder och biogasproduktion.

För- och nackdelar:

• Populärt.
• Kan stödja nya vanor samt nya produkter och tekniker på marknaden.
• Kan bli dyrt för staten eller andra som betalar för subventionerna, om en lösning som stödjs blir alltför vanlig. Behöver därför finnas en plan för att fasa ut.

Skatter

Exempel: Koldioxidskatt. Skatt på kött diskuteras.

För- och nackdelar:

• Kostnadseffektivt
• Styr mot det man vill ha bort utan att bestämma hur det ska göras.
• Skapar en inkomst för staten; men gör även staten beroende av denna skatt. Redaktionell kommentar: Under 2022 uppgick statens miljöskatteintäkter till 97 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 1,6 procent av Sveriges BNP. Intäkterna minskade med 6,5 miljarder kronor 2022 jämfört med 2021. Det beror framför allt på minskade intäkter från energiskatt på bränslen och mindre intäkter från skatt på elektricitet. Däremot är intäkterna från utsläppsrätter tre gånger högre år 2022 jämfört med 2021.
• Kan ha negativa fördelningseffekter.
• Ekonomer tycker en att generell koldioxidskatt är bäst eftersom en sådan slår på allt, medan punktskatt på kött och flyg blir mindre effektivt. Plastpåseskatten var en följd av ett EU-direktiv som ställde krav på medlemsländerna att fasa ut plastpåsar. Det var sedan upp till medlemsländerna att avgöra på vilket sätt detta skulle ske. Vissa länder har haft förbud medan andra länder, som Sverige, har haft en skatt. Redaktionell kommentar: Förbuden har i andra länder exempelvis riktats mot gratis plastpåsar i butikerna. 

Information

Exempel: Märkning av elektronikprodukter, energirådgivning.

För- och nackdelar:

• Är ett ganska mjukt styrmedel och inte så svårt att använda. Dock mer kontroversiellt för känsliga frågor.
• Är inte så effektivt på egen hand. Behövs andra styrmedel som komplement.
• Nudging är en mer avancerad form av information där man styr konsumenter till mer hållbara beteenden. Exempel är mindre portioner, miljövänliga varor på bra plats i butiken, grundinställning på apparater mer miljövänlig, hotellen tvättar handdukar bara om man ber om det.

Förbud och krav

Exempel: Riktar sig ofta mot företag men påverkar även konsumenter och medborgare; till exempel genom krav på återvinning av avfall och reduktionsplikt för drivmedel.

För- och nackdelar:

• Mest påträngande styrmedlet, också mycket effektivt.
• Kan ofta användas om allmänheten är redo. Exempelvis rökförbud och krav på säkerhetsbälte.
• Eller när det finns behov att snabbt åtgärda ett problem eller helt bli av med det, till exempel förbjuda giftiga substanser.