Nio av tio vill ha minskad plastproduktion

Nästa vecka fortsätter förhandlingarna om ett globalt plastavtal.

redaktionen

En undersökning gjord av Ipsos inför den fjärde förhandlingsrundan om det globala plastavtalet visar på stort stöd för ett globalt förbud mot engångsplastprodukter. 85 procent av de tillfrågade vill ha ett sådant förbud medan 88 procent vill ha gemensamma globala regler för källsorteringsmärkning

Ipsos-undersökningen gjordes på uppdrag av WWF och Plastic Free Foundation. 24 000 personer tillfrågades i 32 länder.

Utvalda resultat från undersökningen:

85 % vill förbjuda engångsplast.
90 % vill förbjuda farliga kemikalier som används i plast.
87 %  vill se minskad plastproduktion.
86 % vill se krav på att nya plastprodukter och förpackningar ska innehålla återvunnen plast.
87% vill att tillverkarna investerar i och erbjuder kunderna återvinnings- och påfyllningssystem.
72 % vill att avtalet ska säkerställa att alla länder har tillgång till tillräcklig finansiering.
88 % vill ha globala regler för märkning av plastprodukter, så att det är tydligt hur de ska sorteras.

Resultatet av undersökningen visar på ett tydligt krav från människor runt om i världen på starka och bindande globala regler som kan minska plastskräp genom att prioritera åtgärder som förbjuder plast som är onödig och skadlig, och som säkerställer att plasten vi fortsätter att använda kan återanvändas och återvinns på ett säkert sätt.

– Just nu står vi vid ett vägskäl. De kommande förhandlingarna i Ottawa kommer att avgöra om vi får den affär vi verkligen behöver för att lösa en av vår tids snabbast växande miljökriser. Vi vet från andra miljöavtal att endast bindande globala regler kommer att ha effekt. Att nöja sig med något annat är oansvarigt, säger generalsekreterare för WWF World Wide Fund for Nature, Karoline Andaur.

• WWF, som kommer att närvara under förhandlingarna i Ottawa, menar att det nya plastavtalet måste innehålla:
• Utfasning av och förbud mot de mest problematiska och skadliga plastprodukterna och kemikalierna.
• Designkrav på plastprodukter för att minska förbrukningen och säkerställa en övergång till säker återanvändning och återvinning.
• Ekonomiskt stöd för genomförande av avtalet i utvecklingsländer, inklusive ökat bistånd från länder som Norge.

Mer än 430 miljoner ton ny plast produceras varje år, varav 60 procent är engångsplast. Endast 9 procent av denna plast återvinns idag över hela världen.

Låst system

– Vi har fastnat i ett system där vi producerar långt större mängder plast än vi klarar av, vilket påverkar både människor och natur världen över. Plastföroreningar är ett globalt problem som kräver en global lösning. Nu måste världens länder göra vad de kan för att nå ett ambitiöst avtal som kan ta oss ur den akuta plastkris vi befinner oss i, säger Andaur och tillägger:

– Det är viktigare än någonsin att Norge använder sin ledande position i förhandlingarna för att stödja globala och juridiskt bindande regler. Det måste också avsättas tillräckliga medel för att genomföra avtalet. Norge kan nu skicka en tydlig signal till andra länder om att åtaganden måste ligga på bordet nu, genom att tillkännage förstärkningen och fortsättningen av det norska biståndsprogrammet mot marin nedskräpning och mikroplast. Det kommer att visa att vi är redo att stå ut hela loppet till slutet i kampen mot plastföroreningar.