Skyll inte på EU!
Det är lätt att göra det. Skylla på EU. ”Vi rättar oss bara efter beslut som har fattats i Bryssel”. För lokala politiker och tjänstemän är det extra lockande, när matavfall ska sorteras, eldningsförbud införas och andra tröttsamheter som väcker medborgarnas missnöje.
Ett exempel: I Länstidningen Södertälje hittar jag denna rubrik: ”Ny EU-lag stoppar trädgårdseldning i Södertälje” och ingressen ”Från den 1 januari har EU satt stopp för eldning av trädgårdsavfall”.
I artikeln får sedan Naturvårdsverkets och kommunens representanter svara på frågor om den nya ordningen. Lustigt nog verkar det inte som om någon försvarar den. Annars så vanliga ord som koldioxid, resursanvändning, och klimat används inte alls av den intervjuade miljöpartisten (eller så fick det inte vara med). Allt handlar om hur lagen ska följas, inte varför den finns.
Vinkeln är given; Bryssel bestämmer, vi lyder. Ett exempel på denna inställning hittar jag i en insändare i Hallands Nyheter, från den klassiska signaturen ”Fattigpensionär”: ”Det börjar bli rätt mycket som EU ska bestämma över i Sverige. Det är nog många som börjat tröttna på detta.”
Jag kommer att tänka på Tage Danielsson, som i sin bok ”Grallimatik” ger exempel på vad han kallar omedvetet struntprat: ”Det kan väl inte vara rätt att han ska stå och peka var jag ska köra bara för att han är polis.”
Bryggor och budskap
Jag ägnade 20 år att mitt liv åt att intervjuträna människor. En dag var jag faktiskt på miljökontoret i Södertälje, där kunniga och trevliga människor lärde mg saker om avfallstrappan, återvinning, biogasproduktkion och annat som jag inte hade en aning om. Jag lärde dem i gengäld att använda ”retoriska bryggor” för att nå ut med sina budskap.
Exempel: Reportern frågar: Varför ska inte folk få elda upp sitt trädgårdsavfall i sin trädgård längre? Retorisk brygga: ”Låt mig först berätta varför det är olämpligt att elda upp trädgårdsavfall”. Budskap: ”För att vi ska kunna rädda klimatet krävs att vi inte eldar upp saker i trädgården som kan bli värme eller kompost.” Sedan är det bara att fylla på med fakta om CO2-utsläpp och annat.
De flesta som är i avfalls- eller biogasbranschen är överens om att trädgårdsavfall är en resurs som inte ska eldas upp i våra trädgårdar. Och att den regering som har skrivit den förordning som reglerar detta inte har motsatt sig EU-direktivet. Som den där polisen; han vet precis varför han pekar ut färdriktningen. Det borde kommunpolitikerna också göra.
Kungsbacka regerar!
Den trevlige mannen i Kungsbacka kommun var först väldigt defensiv när jag pratade med honom. Inga budskap där inte. Men, när han förstod att jag faktiskt tyckte att Kungsbackas beslut att följa lagen och förbjuda eldning var bra, mjuknade han och berättade varför det är förbjudet. Jag fick lägga ut bryggan åt honom, sedan kom budskapen och Kungsbacka tog täten!
Jag är själv villaägare och jag har genom åren eldat trädgårdsavfall i ett gammalt tomfat. Det slutade jag med för länge sedan, eftersom jag först insåg att det var dåligt för luftkvaliteten och sedan att det var dåligt för klimatet. Jag har inga problem att förklara och försvara ett eldningsförbud och jag förväntar mig att alla som är satta att verkställa besluten är lika redo att göra det.
No-brainer
Att samla in bioavfall för att minska hushållens klimatpåverkan känns faktiskt som en no-brainer. Eldningsförbud i trädgården känns i sammanhanget mindre repressivt än hjälmtvång på motorcykel eller förbud mot tomgångskörning i tättbebyggt område. Ändå dyker det upp sura insändare i lokalpressen och kommentarer i sociala medier. Visst, det kan ta tid att ställa om till hjälmtvång, förbud mot tomgångskörning och förbud mot att elda trädgårdsavfall. Men omställningen går fortare om de som tror på förändringarna står upp och försvarar dem, i stället för att skylla på EU.
P.S. Tage Danielssons teori om upphovet till det omedvetna struntpratet känns lite utdaterad: ”Det uppkommer när en hjärna är så liten att den spontant tänker fel (dumskallar)”. Jag tror snarare att det omedvetna struntpratet uppstår när ingen berättar för oss hur det egentligen förhåller sig. D.S.
P.P.S. Tage Danielssons parhäst Hans Alfredssons första bok har en titel som sedan årsskiftet är lika utdaterad som titeln på Agatha Christies deckare Och så var de bara en: ”En liten bok om att bränna kvistar, gräs, löv och annat avfall i ett hörn av trädgården”. D.D.S
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!