Två plagg i soporna, ett till återvinning, ett i garderoben

Vi slänger nästan dubbelt å mycket textilier som vi lämnar till återvinning. Samtidigt använder vi sällan eller aldrig en tredjedel av kläderna vi har i garderoben. Det visar en undersökning gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Redaktionen

– Ungefär en tredjedel av de kläder och textil vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. Där finns en stor potential för ökad insamling, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL.

I projektet Usereuse har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i vårt samhälle.

Unik studie

– Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions, användnings och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene.

De viktigaste resultaten från dataanalysen är följande:

• Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar men trots det utgör de mindre sju procent av de nya inköpen.
• Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning.
• Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
• Insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Det som lämnas direkt till återbruksaktörer, eller andra bemannade kanaler brukar vara av högre kvalitet. Att lämna textilier i insamlingsboxar och container hos avfallsaktörer innebär ofta sämre kvalitet då mer förstörs av fukt eller kontaminering.
• Bara drygt en femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige, medan resten exporteras till andra marknader. Detta beror bland annat på höga kostnader för manuell sortering för återanvändning, bristande efterfrågan på begagnade kläder i Sverige samt en större efterfrågan, i till exempel de Baltiska länderna och Polen.

– Det här ger en översiktlig bild över var den största potentialen för ökad återanvändning finns. Den pekar både på var vi var och en kan göra stor skillnad. Men också var beslutsfattare bör fokusera sina insatser. För att kunna följa detta behöver mer data samlas in på nationell nivå särskilt på de områden där de största osäkerheterna finns, säger Liv Fjellander, projektledare för Usereuse på IVL.