Debatt: Planetens gränser måste styra samhällsutvecklingen!

Eller:  hur slam blev mitt primära fokus.

Vi pratar om vikten av att vara hållbara, om att vi måste bli cirkulära och att vi måste säkra vår biologiska mångfald.  Nu är det dags att styra så att vi verkar inom planetens gränser! Det skriver Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans i en krönika för Avfall2Resurs.

Pär Larshans

Min egen resa mot denna insikt startade för mer än 20 år sedan. 2009, några veckor före COP15, klimatkonferensen i Köpenhamn, fick jag en förfrågan om jag kunde komma till ett sidoevenemang och presentera världens första klimatmärkningssystem för hamburgare som jag varit ansvarig för. Jag fick en minut på mig att prata om mitt arbete.

Eftersom Tony Blair och Gro Harlem Brundtland bara hade fått fem minuter var tackade jag ja till min minut. Vi var fyra enminuts-talare och före mig ställde sig en för mig helt okänd professor i talarstolen.

Johan Rockström

Talaren var Johan Rockström. Han och hans forskarkollegor vid Stockholm Resilience Center hade under året presenterat principen om vikten av att se planetens gränser. På den tiden arbetade jag i ett livsmedelsföretag och insåg snabbt att markanvändning, sötvatten, de biogeokemiska flödena och naturligtvis klimatfrågan och biologisk mångfald hade en direkt inverkan på hur vi ska kunna producera mat i framtiden.

Sex år senare, 2015, fick jag den stora äran att börja på Ragn-Sells som hållbarhetschef. Fokus var behovet av att förbereda företaget för den cirkulära transformation som sedan började diskuteras i samhället. På introduktionsprogrammet stötte jag på ett nystartat företag som Ragn-Sells hade förvärvat 2014. Det hade bland annat patent på att utvinna fosfor ur avloppsslam. Jag såg att sambandet mellan livsmedelsproduktion och tillgång till vatten och fosfor var uppenbart. Men jag hade aldrig kunnat ana hur viktigt det skulle bli och att det tio år senare skulle bli en symbol vad som kan göras om avfall ses som en resurs.

Cirkulära materialflöden

Ytterligare sex år senare, 2021, hade Johan Rockströms och Sir David Attenboroughs film ”Breaking boundaries, The Science Of Our Planet premiär” Slutsatsen i den är att cirkulära materialflöden är ett recept för att minska riskerna och till och med kunna vända dem.

Samma år hölls klimatkonferensen (COP26) i Glasgow, som alltså var den 26:e. För första gången talades det i många sidoevenemang om vikten av cirkularitet– men i de officiella dokumenten stod det inte en enda rad om saken.

Faktum är att det skulle dröja till COP28 i Dubai i november 2023 innan det blev ett slutdokument och dessutom kom livsmedelsfrågan i förgrunden.

Ägg – inte bara för rika

Mitt eget tal från World Customs Organizations första hearing 2022, om hur tullorganisationen skulle kunna bidra till en mer hållbar utveckling i livsmedelsvärdekedjan hade rubriken, ”Inte bara rika människor ska kunna köpa ägg i framtiden!”

Föga anade jag att matpriserna skulle skjuta i höjden så mycket som de sedan gjorde, särskilt  gäller det ägg. Mitt anförande handlade om hur cirkularitet som metod skulle vara ett sätt att producera mer mat inom planetens gränser genom att den fosfor vi använder idag hamnar i våra framtida cirkulära reningsverk och återcirkuleras som en högkvalitativ råvara och därigenom minska behovet att förbruka våra knappa reserver.

I dag hamnar det mesta av det fosforrika slammet i våra floder, fjordar, sjöar och hav och ökar risken för att arealer runt om i världen blir omöjliga att använda för livsmedelsproduktion.

Linjär ekonomi fick inte störas

Dagens avloppsreningsverk tillkom på 1960-talet, för att minska belastningen från vår linjära ekonomi och ”göra dåliga saker mindre dåliga”.  Den linjära ekonomin, som har varit så viktig för att bygga upp vår ekonomi och vår rikedom skulle inte störas.

Men den linjära ekonomin har gjort att vi nu snabbt närmar oss vändpunkten för sex av de nio planetariska gränserna, allt enligt forskning som hösten 2023 presenterades av Stockholm resilience center. Time-to-action har aldrig varit viktigare, men det finns ingen patentlösning, vi måste helt enkelt justera flera av våra linjära system – från att undvika slöseri till att ha ett resursfokus.

Från gnäll till handling

Låt oss gå från gnäll till handling! Det finns faktiskt lite lågt hängande frukter att plocka.
Varje år genereras 380 miljarder kubikmeter kommunalt avloppsvatten globalt, men det är bara 24 procent som har någon form av behandling. Tyvärr är det försvinnande lite som återcirkuleras och enligt Circular Gap-rapporten förbättrar vi oss inte, tvärtom. Mellan 2018 och 2023 minskade de globala cirkularitetsnivåerna med 21 procent!

Sedan 2018 har Ragn-Sells drivit frågan om vikten av att dagens reningsverk måste bli morgondagens resursverk, genom att producera rent vatten för jordbruk och industri men också stora mängder näringsämnen som fosfor och kväve. Energipotentialen är också hög.

Från reningsverk till resursverk

Vi har därför tillsammans med partners tagit fram lösningar för att kunna producera biogas, högkvalitativ fosfor och stora mängder kvävegödsel. Dessutom har vi tagit fram en lösning som effektivt tar bort PFAS i problematiskt avloppsvatten så att de inte behöver hamna i våra resursanläggningar. Det finns tekniker för att ta bort läkemedelsrester, mikroplaster och andra oönskade ämnen där det är viktigt att fokusera uppströms för att se vårt avloppsvatten som en resurs.

Vi på Ragn-Sells har också, med partners som Framo Aquaculture, utvecklat lösningar för att fånga upp fiskslam och fiskbajs i fiskodlingar. Vi vet att vi kanske måste tredubbla världens produktion av fisk i vårt vattenbruk men vi måste sluta göra det på ett sådant sätt att vi hotar våra ekosystem – så många som 600 000 hushåll kan få sin energi från dagens fiskproduktion i Norge om vi samlar upp allt slam kommer vi också att minska risken för att fjordarna svälts på syre och till och med möjliggöra produktionsökning upp till 3 gånger.

Gör biogas av fiskslam

Utöver energin skulle vi också kunna producera mer fosfor än vad Sverige som nation årligen importerar från dagens norska fiskproduktion i fiskodlingarna. De norska politikerna kommer i höst att presentera en biogasstrategi, mitt budskap är att det är viktigt att få med fiskslam i den, då det också har potential att göra Norge till att bli Nordens största biogasproducent. I dag ligger Norge på sista plats och vi vet att flera industrier behöver skifta från fossilgas till biogas under det kommande decenniet.

När jag landade i New York i mars 2023 hade jag fått i uppdrag att moderera ett sidoevenemang under FN:s vattenkonferens om vikten av att omvandla dagens avloppsreningsverk till resursanläggningar och att producera högkvalitativ fosfor.

Badvarning utfärdades

På mitt hotellrum första natten satte jag på ABC News. en varning gick ut till alla Floridabor att de skulle undvika att bada i havet under våren, barn och djur varnades för risken att dö. Anledningen var den största algblomningen någonsin i Saragossahavet, orsakad av utsläpp fosfor och kväve i Atlanten. Inte ens våra världshav är längre tillräckligt stora.

Därför känns det extra bra att EESK i Bryssel, Europeiska sociala kommittén, utvärderar möjligheten att föreslå EU-kommissionen och parlamentet en politisk reform som kommer att ge dagens avloppsvattenindustri en ny uppgift – de måste producera de resurser vi så desperat behöver och inte bara göra dåliga saker mindre dåliga. Den 2 maj ombeds jag dela med mig av Ragn-Sells insikter om vad som är möjligt vid EESK:s expertmöte i Bryssel.

EU skulle lätt kunna bli helt oberoende av rysk fosfor om vi bara tar tillvara de resurser vi redan har ”flytande under våra fötter och i våra fjordar”. Samtidigt skulle risken minska för att vi överskrider flera av våra planetgränser. Det skulle också kunna ha en positiv effekt på vår ekonomi och minska kostnaderna för våra bönder.

Det är dags att agera är nu!