Ledare: Varför ska vi bry oss om matavfallet?

Vi svenskar är i allmänhet ett lydigt folk. Det har gjort oss till världsmästare i att sortera vårt avfall, trots ständigt ändrade förutsättningar. Men om vi inte förstår nyttan med våra ansträngningar kommer vi att tröttna och matavfallet riskerar att bli halmstrået som knäcker kamelens rygg.

John Göransson

Från och med 2024 ska alla hushåll sortera sitt matavfall, samtidigt ska även villaägarnas trädgårdsavfall sorteras. Det har tvingat Sveriges kommuner att göra stora investeringar i insamlingssystem för matavfall och hushållen har i stor utsträckning skaffat avfallskvarn eller behållare för matavfall.

Allt detta är förstås bra. Om vi ska kunna nå målet om noll procent CO2-utsläpp måste vi agera på alla plan och den trånga sektorn är energi till uppvärmning och transporter. Sol, vind och vatten – och lite kärnkraft – kommer inte att räcka.

– Återställ skattebefrielse för biogas och biogasol!

Även om biogas från matavfall aldrig kan bli mer än en rännil i energimixen så kommer den att behövas och kan användas för speciella tillämpningar. Inte minst till tung trafik. Den kan säkert användas till annat också. Men om vi inte förstår nyttan av våra ansträngningar så kommer vi att anstränga oss mindre.

En parentes?

Biogasen riskerar att bli en parentes i energimixen och EU:s förbud mot momsbefrielse av biogasen kan skynda på den utvecklingen. I Stockholm har SL beslutat att fasa ut biogasbussarna mot el och det är en trend som syns runtom i Sverige. De ständigt närvarande reklampelarna för att sortera matavfall försvinner från våra gator och ersätts av sol, vind, vatten – och lite kärnkraft.

Slut för biogasbussar i Oslo

Samma utveckling ser vi i andra länder. i Norge har statliga bidrag till biogasfordon stoppats, med motiveringen att biogasen kan användas till annat än fordon. Kanske det, men hur ska vi förstå hur den används i någon industriell tillämpning, långt från vår vardag?

Norska Enova skär ner stödet till biogasfordon

Ständiga förändringar

Det är faktiskt inte olagligt – ännu – att kasta sitt matavfall i hushållssoporna. Vi svenskar är, i internationell jämförelse, otroligt duktiga på att källsortera och följa alla nya regler. Under mina år som husägare har jag upplevt ständiga förändringar av hur mitt hushållsavfall ska sorteras och samlas in. Jag har tagit det med jämnmod. En behållare för papper, en för plast, en för glas, en för metall, en för trädgårdsavfall och en för matavfall. En del ska iväg till återvinningsstationen, en del hämtas vid tomtgränsen, en del ska iväg till någon ogästvänlig plats, skapad för bilister. Sedan kommer nya direktiv och vi får lära oss allt från början.

Jag kanske struntar i alltihop

Om jag inte kan ta en biogasbuss till jobbet kanske jag börjar misstänka att matavfallet ändå bränns upp i kraftvärmeverket. Om jag inte vet vad som händer med trädgårdsavfallet kanske jag hellre elda upp det i en tunna i trädgården. Om jag inte ser ett tydligt samband mellan mina ansträngningar och kampen mot klimatförändringarna så finns risken att jag struntar i alltihop och börjar slänga matavfallet i hushållssoporna.

Det kan låta långsökt att jag vill ha kvar biogasbussarna av pedagogiska skäl. Men det är just sådana morötter vi behöver om vi ska kunna nå våra miljömål. Vi vill förstå, helt enkelt.