Nu ska spökgarnen bort från svenska vatten

Spökgarn och andra fiskeredskap som förloras i hav och sjöar kan bli dödsfällor för fiskar, fåglar och marina däggdjur. Men nu startar myndigheter, kommuner och yrkesfiskare ett systematiskt arbete för att kartlägga och samla in skräpet på ett effektivt sätt.

John GöranssonStädinsatserna ska genomföras på tio platser runt om Sveriges kuster och pågå fram till årsskiftet. Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruksfondenstår för 70 procent av finansieringen, resten kommer från Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

– Det här blir den största samordnade insatsen i sitt slag i Sverige och berör både Östersjön, Västerhavet och Vänern. Genom att arbeta systematiskt med utgångspunkt från den kunskap som de lokala yrkesfiskarna har kommer vi att kunna hitta och kartlägga områden där förlorade redskap ansamlas. Därefter ska så mycket som möjligt tas upp, dokumenteras och återvinnas, säger Charlotta Stadig, utredare på HaV.

Ett liknande projekt ska genomföras i Östersjön, med Håll Sverige Rent som projektledare.

Håll Sverige Rent städar under ytan

Nu startar en introduktionsutbildning för dem som ska genomföra städinsatserna i hur man kartlägger, samlar in och rapporterar förekomsten av förlorade fiskeredskap. Utbildningen anordnas av Marint centrum i Simrishamn.

Blir mikroplast

Hur stora mängder förlorade fiskeredskap som finns i svenska vatten är svårt att bedöma, men omfattningen av problemet är stort. På västkusten beräknar Havs- och vattenmyndigheten att det förloras cirka 3000 tinor varje år. I Östersjön finns framförallt betydande mängder historiska förluster av nät. Förutom att redskapen orsakar onödigt lidande för allt levande som fastnar i dem, skräpar de ner på bottnar och stränder. Plasten i nät och burar bryts så småningom ner och blir mikroplast.

Kartläggning och insamling av förlorade fiskeredskap ska pågå fram till årsskiftet 2023/24.