Återvinning måste löna sig – gör den det?
45 procent av de kritiska råvarorna i EE-avfallet ska återvinnas. Det kommer att bli utmanande, säger Revac.
Europaparlamentet har beslutat att kasserat EE-avfall ska användas för att säkerställa tillgång till kritiska råvaror som litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller. Frågan är om det är realistiskt. Vi frågade Revacs VD Anders Aas.
Guld i avfall
På Revetal utanför Tønsberg ligger Norges största anläggning för återvinning av EE-avfall. Årligen tar Revac emot 50 000 ton kasserade produkter och 30 000 ton komplext järn. De 135 anställda på anläggningen har specialkompetens inom sanering av e-avfall.
Signalerna från EU bör därför vara goda nyheter och öppna för solida affärsmöjligheter. VD Anders Aas är positiv till initiativet, men ser samtidigt utmaningar.
– Sällsynta jordartsmetaller består av totalt 17 olika grundämnen, där användningsområdena varierar mycket. Det ligger i sakens natur att alla jordarter har ett mycket högt värde. Samtidigt måste man vara medveten om att de bakomliggande processerna för att utvinna råvaran är mycket tids- och resurskrävande. Mängderna i den enskilda produkten kommer sannolikt att vara mycket små. Denna typ av process är till stor del manuell. Om det måste till flera minuters arbete per gram vi lyckas få ut blir det utmanande att skapa lönsamhet. EU ska applåderas för att det lyfter fram ett mycket viktigt ämne för samhället, det är uppenbart att intentionerna är de allra bästa. Samtidigt är det avgörande att både producentsidan och de nationella norska myndigheterna spelar in, om vi ska lyckas få initiativet att flyga, säger Aas till Avfallsbråjen.no.
Våldsam tillväxt
Revac etablerades 1996 och har sedan dess vuxit enormt. 60 procent av all hemelektronik som säljs i Norge slutar sina dagar på löpande band hos Revac. Från Kirkenes i norr till Kristiansand i söder har företaget placerat ut 16 000 små burar för att ta emot EE-avfall. De gula burarna finns hos elektronikhandlare och återvinningsstationer.
När avfallet kommit till Revac sorteras det, kylskåp töms och miljöverifieras, PC plockas isär, plast och metaller separeras och krossas innan råvarorna säljs och exporteras på världsmarknaden. Förra året omsatte Revac 600 miljoner norska kronor. Men EU:s dröm om att bokstavligen gräva efter guld i e-avfallet kan inte lösas enbart av marknaden, anser Aas.
Måste regleras
– Vi anser att det är avgörande att myndigheterna engagerar sig. Grundliga bedömningar bör göras både mot lagstiftning och ekonomiska stödsystem. Med nuvarande system kommer det enligt vår uppfattning att vara utmanande att skapa lönsamhet, eftersom både produkterna och processerna är så komplexa och kvantiteterna som tas ut är så små, säger Revac-chefen.
Tillsammans med tekniska direktören Frank Holm påpekar han att saneringsverket idag inte vet vilket EE-avfall det tar emot och att alla produkter är olika, eftersom tillverkarna inte är skyldiga att leverera datablad.
– I helt nya processer som den här vet vi varken var vi ska leta eller exakt vad vi ska leta efter, säger Holm.
Kraft från taket
De material Revac idag hämtar från e-avfall är främst plaster och metaller. På företagets 120 000 kvadratmeter golvyta sorteras, rengöras och miljösaneras produkterna innan materialen lämnar anläggningen i stora behållare.
Verksamheten hämtar mycket av sitt elbehov från det egna taket.
– Alla våra tak har dubbla solpaneler. Det gör att de plockar upp reflexerna från taket. När det ligger snö på taket är de särskilt effektiva. Solpanelerna täcker 12 000 kvadratmeter och förser oss med en tredjedel av vårt energibehov, säger Aas.
Solenergin samlas i en energibank på 1,18 MWh, vilket gör den till en av de största i landet.
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!