Naturvårdsverket:

Bio-CCS och plastsortering krävs för att klara klimatmålen

Avståndet till målet är något mindre jämfört med förra årets underlag. Det saknas beslutade styrmedel för kompletterande åtgärder upp till de volymer som tillåts enligt det nationella netto-nollmålet till 2045. Hittills fattade styrmedelsbeslut beräknas kunna bidra med omkring 1–2 miljoner ton ökat upptag årligen genom bio-CCS till år 2045. En av de främsta förklaringarna bakom utsläppsminskningarna i scenariot är, liksom förra året, att flera större teknikskiften inom industrin, framför allt i järn- och stålindustrin och i mineralindustri bedöms genomföras. I årets bedömning har det tillkommit några ytterligare sådana teknikskiften, även kopplade till avfallsförbränningsanläggningar.

Forskarrapport: Så lyckas du med klimatpolitiken

Utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion har minskat genom att fossila bränslen ersatts med biobränslen
och avfall av biogent ursprung, i både befintliga och nya anläggningar. Majoriteten av de resterande utsläppen kommer i dag från avfallsförbränning. ”Förbränningen av avfall har ökat markant och de fossila utsläppen, som i huvudsak kommer från förbränning av plast, har mer än tredubblats sedan 1990”, står det i redovisningen.

Stor potential

Det finns lösningar, konstaterar Naturvårdsverket. Med redan beslutade styrmedel kan utsläppen från avfallssektorn minska med två tredjedelar till 2045.

Intresset för att med olika åtgärder minska förbränningen av fossilt avfall och öka
utsorteringen av plast har ökat under senare år. Bidrag från investeringsprogrammet Klimatklivet har bland annat gått till en anläggning för teknisk utsortering av plast i avfall. I NEPP:s halvtidsrapport (2019) konstaterades 2018 att omkring hälften av de intervjuade företagen med anläggningar med energiåtervinning/avfallsförbränning åtminstone hade planer för att arbeta med utsortering av plast och att en fjärdedel arbetade aktivt med det.

Ökat intresse för CCS

Samtidigt har intresset fånga in och lagra koldioxiden ökat. NAturvårdsvrket nämner Stockholm Exergi som har beviljats 180 miljoner euro i stöd från EU:s innovationsfond för att bygga en fullskalig anläggning för bio-CCS vid Värtaverket i Stockholm. Ett annat exempel är Växjö Energi, som har beviljats 2,5 miljoner kronor från Industriklivet för ett samverkansprojekt som ska bidra till att ”skapa hållbara och kostnadseffektiva lösningar för en regional koldioxidinfrastruktur i Sydsverige”.

Miljötillståndet klart för Stockholm Exergis CO2-infångningsanläggning

Om man undantar förbränningen konstaterar Naturvårdsverket att Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med omkring 77 procent jämfört med 1990 och med 56 procent jämfört med 2010. Avfallsdeponier står för majoriteten av utsläppen. Totalt var utsläppen från avfallssektorn cirka 0,9 miljon ton koldioxidekvivalenter 2022.

Avfall kopplat till stora utsläppsminskningar

Utsläppsminskningen beror historiskt främst på att deponerat organiskt avfall minskat till låga nivåer på grund av det deponiförbud som infördes i inledningen av 2000-talet samtidigt som metanåtervinningen vid deponierna fortsatt och även ökat i
omfattning under tidsperioden. "Återvinningen minskar nu i omfattning pga. att metanavgången vid deponierna sjunkit till låga nivåer", heter det i redovisningen.

Världens största plaståtervinningsanläggning invigs

Även framgent har avfallssektorn stor påverkan på minskade klimatutsläpp. En dryg tredjedel av de beräknade sammanlagda utsläppsminskningarna i klimatredovisningen kan kopplas till investeringar i förutsättningsskapande åtgärder i den handlade sektorn, företrädesvis åtgärder i kategorin avfall.

"Stöd från Klimatklivet bidrar även till förutsättningsskapande åtgärder i den handlande sektorn. Hittills har det främst handlat om åtgärder för ökad cirkularitet och resurseffektivitet i form av spillvärmeåtgärder, plaståtervinning och nya material. Det är åtgärder som sker i tidigare eller senare led i en värdekedja. De har främst potential att minska utsläppen från avfallsförbränning, men i denna kategori av åtgärder finns också några som innebär att ny resurseffektiv teknik införs som kan användas i Sverige eller i andra länder", skriver Naturvårdsverket.

Skattesänkingar räcker inte

I Naturvårdsverkets scenarier har åtgärder för ökad återvinning av främst plastavfall kombinerat med efterbehandling i form av koldioxidavskiljning och lagring (CCS) för första gången antagits införas på några av de större avfallsförbränningsanläggningarna i
Sverige, skriver naturvårdsverket och konstaterar samtidigt att den skattenedsättning som föreslagits för el som används för koldioxidavskiljning på anläggningar ger "endast ett mindre ekonomiskt incitament till att installera sådan avskiljning". Störst incitament bedöms komma från den skärpning som beslutats om utvecklingen av EU:s utsläppshandel.