”Utkast till plastavtal kan vara klart till hösten”
Klimat- och miljöminister Espen Barth Eide uttrycker sig betydligt mer optimistiskt inför plastförhandlingarna i Paris än ledaren för den svenska förhandlingsdelegationen, Johanna Lissinger Peitz. Han räknar med att det första utkastet till ett globalt plastavtal ska vara klart till hösten, hon hoppas att Parismötet ska ge klarhet kring ”var samsyn finns och var de stora skiljelinjerna går”.
Den andra av totalt fem förhandlingsrundor om ett globalt avtal mot plastföroreningar startar på måndag. Enligt planen ska FN:s medlemsländer anta ett slutligt avtal under nästa års miljömöte. Härom dagen pratade vi med Sveriges chefsförhandlare Johanna Lissinger Peitz. Denna gång får Norges klimat- och miljöminister Espen Barth Eide ge sin syn.
Medan Johanna Lissinger Peitz har förhandlingsmandat från både Sverige och EU förhandlar Espen Barth Eide för såväl Norge som för de 53 medlemmarna i High Ambition Coalition to End Plastic Pollution, HAC1.
Dags för detaljer
– Vi går nu ner i detaljerna, och bland annat ska avtalets juridiskt bindande skyldigheter diskuteras. Vi har lämnat in Norges input och gett input på uppdrag av den högambitionskoalitionen. Vi betonar bland annat behovet av åtgärder under plastens livscykel, från produktions- och designfasen till avfallshantering.
Detta är den andra av fem förhandlingsomgångar. Börjar du nu se konturerna av en slutgiltig avtalstext?
– Norge måste vara en stark drivkraft för att man under höstens tredje förhandlingsmöte ska kunna förhandla om konventionstexten. Som ledare för HAC ser vi att koalitionen har varit en mycket viktig plattform för att utbyta åsikter och ha gemensamma prioriteringar inför förhandlingarna, säger Barth Eide.
– En stark prioritet för oss är att underlätta utarbetandet av en konventionstext redo för förhandlingarna i Nairobi i november, säger klimat- och miljöminister Espen Barth Eide.
Barth Eide var ordförande för FN:s miljöförsamling i Nairobi förra året, där medlemsländerna enades om att ingå ett juridiskt bindande avtal om plast. Inför nästa års miljöfullmäktigemöte ska en avtalstext förhandlas fram.
– Norge har alltid varit en stark röst för ett så ambitiöst globalt avtal som möjligt. Alldeles för mycket plastavfall i hamnar i naturen och en kraftig ökning beräknas, där mängden plast vi använder förväntas nästan tredubblas till 2060. Tillsammans med den ambitiösa koalitionen vill Norge att vi begränsar produktionen av primärplast, att mer plast tillverkas så att den kan återvinnas och användas igen. Vi behöver bättre insamling, sortering och materialåtervinning av plastavfall och vi behöver använda fler alternativa material som kan ersätta plast, säger ministern.
Under miljömötet förra året åtog sig ett antal länder att bidra ekonomiskt för att finansiera arbetet mot ett plastavtal. Norge står för det största bidraget på över 3,2 miljoner dollar.
Internationell dragkamp
Det första förhandlingsmötet ägde rum i Uruguay före jul. Där blev det tydligt att även om alla medlemsländer är måna om att nå en överenskommelse finns det stora motsättningar om hur ett slutligt avtal ska se ut. Stora plastproducerande länder, som Saudiarabien och USA, har drivit på för att avtalet mest ska handla om materialåtervinning och återvinning, samtidigt som EU bland annat vill lägga större vikt vid att minska mängden plast som skickas till marknaden.
– Det första förhandlingsmötet har gett en bra överblick över de olika ländernas positioner och visat på det stora engagemang som finns världen över för att få till stånd ett effektivt plastavtal. Det finns en stor spännvidd när det kommer till i vilken utsträckning länder ser behov av åtgärder och om dessa ska vara juridiskt bindande, men det råder bred enighet om att åtgärder ska sättas in under plastproduktionens hela livscykel, säger Barth Eide.
Flera av de stora plastkonsumenterna i världen har den senaste tiden skärpt tonen mot regleringar. Nyligen blev det känt att snabbmatskedjan McDonalds har startat vad som beskrivs som den mest offensiva lobbykampanjen genom tiderna mot EU:s förpackningsförordning. Tidigare har det också rapporterats om att aktörer som Coca-Cola har försökt sätta stopp för det internationella arbetet mot plast.
Inte bara återanvändning
Barth Eide och Johanna Lissinger Peitz är överens om att ett globalt avtal inte bara kan handla om att återanvända mer plast.
– Vi måste göra både och. Vi måste både minska användningen och produktionen av primärplast, och vi måste se till att plasten vi kommer att fortsätta använda håller så bra kvalitet att den kan användas i nya plastprodukter, säger Barth Eide.
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!