Naturvårdsverkets expert: Sverige missar avfallsmålet

För en vecka sedan skrev vi om att EU-kommissionen pekar ut Sverige som ett av de länder som riskerar att missa avfallsmålet till 2025. Naturvårdsverket instämmer i den bedömningen. ”Det kommer att vara svårt att nå målen”, säger Milla Sundström på Naturvårdsverket till Avffall2Resurs.se.

John Göransson

Avfall2Resurs har också sammanställt statistik från de landspecifika redovisningarna i rapporten och tagit fram jämförande diagram.

EU:s mål är att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas senast 2025. Den senaste statistiken visar att andelen är omkring 40 procent.

Rapportförfattarna menar att Sverige är på väg att nå 2025-målet för återvinning av allt förpackningsavfall och 2035-målet för deponering av kommunalt avfall. Sverige riskerar dock att inte nå 2025-målet för förberedelse för återanvändning och återvinning av kommunalt avfall.

Arton EU-länder riskerar missa avfallsmålen

Missade etappmålet

–  Även vid den årliga uppföljningen av etappmålet, med samma lydelse som EU-målen, konstaterades att det kommer bli svårt för Sverige att nå målet inom utsatt tid, säger Milla Sundström, som är handläggare på Naturvårdsverkets Avfalls- och kemikalieenhet.

Vad krävs för att vi ska nå målen?

– Materialåtervinningen måste öka och för att det ska vara möjligt måste mer avfall samlas in separat. Regelverken måste också följas, dvs. alla måste sortera. Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå åtgärder för att nå målen, säger Milla Sundström.

Avfall Sverige: Målen är tuffa, men vi kommer att nå dem

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som behövs för att nå målen. Uppdraget ska slutredovisas i slutet av oktober, men en delredovisning gjordes i mars. Av den framgår bland annat vilka avfallsströmmar som har potential att nå målen, om separat insamling och materialåtervinning ökar. I delredovisningen gjordes också en genomgång för att identifiera brister i statistiken. Mer information om regeringsuppdraget och delredovisningen. finns här.

Informationskampanjer

Exempel på åtgärder som enligt uppdragsbeskrivningen ska övervägas i uppdraget är krav på separat insamling av relevanta avfallsfraktioner från såväl hushåll som verksamheter, kvalitetskrav eller mottagningskriterier på avfall som ska förbrännas och skärpta krav på informationskampanjer.

Arbetet inom regeringsuppdraget pågår för fullt, så jag kan ännu inte säga något om vilka förslag vi kommer att lägga fram, säger Milla Sundström.

Vad kan andra aktörer göra för att vi ska nå målen?

–  Regeringskansliet har påbörjat en bokstavsutredning* som kompletterar regeringsuppdraget. Den utredningen inkluderar bland annat åtgärder för efterlevnad av befintligt regelverk, avfallsplanering, tillsyn och uppföljningsansvar, säger Milla Sundström.

Hon betonar att vi alla ha ansvar för att målen ska nås.

– Alla som har avfall kan bidra genom att sortera avfallet rätt, säger Milla Sundström.

* En bokstavutredning görs i ett ärende inom ett departement och behandlas inte av riksdagen, eftersom utredningsresultatet inte ska leda till någon lagändring utan endast ge riktlinjer för arbetet inom ett eller flera av regeringens departement eller föreskrifter för verksamheter ute i landet.

Avfallsförbränning straffas

I den nyligen avslutade Cewep-konferensen i Berlin samlades representanter för avfallsförbränningsanläggningar runtom i Europa. Korridorsnacket handlade mycket om kommissionens rapport. Sverige har ett system av fjärr- och kraftvärmeverk som eldas med avfall, något som inte "räknas" som återvinning av kommissionen. Det är har Sverige svårt att nå målet. Å andra sidan är vi i EU-toppen vad gäller hur mycket avfall som deponeras, med mindre en procent av totalen, långt under målet på 10 procent.

Många skeptiska

Man höjde också på ögonbrynen över uppgiften att Italien, enligt rapporten, väntas nå målet till 2025. "Länderna i norr straffas för att vi är ärliga och noga med att redovisa, medan länderna i söder berättar vad EU vill höra", var en kommentar som många instämde i.

Milla Sundström konstaterar sakligt att rapporten bygger på övriga länders rapportering till EU.

– Vi har ingen anledning att ifrågasätta slutsatserna, säger hon.

.