”Europa går mot en ny gyllene era för textilindustrin”
Det finns nog med textil producerat i världen för att det ska räcka till flera generationer. Samtidigt förväntas textilproduktionen fortsätta öka med 63% till 2030. EU:s lagkrav på både insamling och producentansvar träder i kraft inom de närmsta fem åren och Sverige har fortfarande tid och möjlighet att sätta en svensk textilstrategi. Det skriver Caroline Düberg Martinsson, innovationsledare på Wargön Innovation i en debattartikel.
Att sätta stopp för överproduktion och i stället sätta fokus på lång livslängd är viktiga steg på vägen för att minska miljö- och klimatpåverkan från textilproduktionen. Men till det måste vi också ta vara på den textil vi redan har producerat och där saknas idag viktiga steg för att det ska bli möjligt i stor skala.
Från 2025 kommer ett lagkrav på insamling av textil som kommer att behöva samlas in på liknande sätt som vi idag samlar in till exempel glas och kartong. Enligt det förslag som finns ute på remiss från regeringen kommer kommunerna få fortsatt ansvar för insamlingen, men vad som ska ske med textilen efter att den samlats in är mer oklart – och samtidigt en av de mest relevanta frågorna.
Den nya komplexa textilindustrin
Att ta hand om kasserade textilier är komplext men att något är svårt är aldrig en ursäkt för att inte göra det. Flera cirkulära strömmar behöver löpa parallellt och textil som samlas in behöver kunna gå till både second hand, redesign, reparation och i sista hand till materialåtervinning, allt för att hålla textilens värde högt och miljöeffekten av nyproduktion låg.
Komplexiteten kring insamlade textilier kräver mycket av oss som samhälle. På Wargön Innovation är vi övertygade om att det går att skapa en textil infrastruktur som i förlängningen skulle ge oss en ny form av textilindustri i Sverige. Insamlad textil behöver ses som en viktig grundresurs och med en ny textilindustri får vi tillgång till cirkulärt textilmaterial likväl som det genererar nya arbetstillfällen.
Sverige behöver en textilstrategi
I Sverige slänger vi idag omkring 9 kilo textil per person och år, en hel del lämnas till second hand, men mycket slängs direkt i hushållsavfallet och går till förbränning. Ett av syftena med insamlingskravet, som är en liten del av EU:s textilstrategi, är att textilierna ska tas om hand och ges möjlighet att användas vidare. Med 9 kilo textilavfall per person och år och snart 10 miljoner invånare i Sverige är det tydligt att mängden insamlad textil kommer att bli omfattande.
Redan 2020 fick dåvarande regering en utredning på sitt bord med förslag på hur Sverige skulle kunna införliva EU:s krav på producentansvar för textil, producentansvaret vars syfte är att åstadkomma miljönytta genom ökad insamling av textil och textilavfall för återanvändning och materialåtervinning. Den utredningen har det inte blivit något av. På nuvarande regerings bord ligger i stället en remiss om insamlingskrav på textil. I den skjuter man frågan om producentansvar på framtiden och uttrycker att man vill invänta ytterligare besked från EU kommissionen innan regeringen arbetar vidare. Det räcker inte.
När EU kommissionen nu meddelat sitt förslag på reglering kring producentansvaret för textil ger det möjlighet för medlemsländerna och därmed Sverige att agera. I lagförslaget görs det tydligt att det är producenterna som har ansvar för en textils hela livscykel och ansvar för att finansiera investeringar för separat insamling, sortering, återanvändning och återvinnig. Tidigare har EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius sagt att implementeringen av producentansvaret för textil ska implementeras till 2028. Det ger Sverige och EU:s övriga medlemsländer fem år att möjliggöra för att insamlade textilier inte åker ut ur den cirkulära värdekedjan.
När Sverige likt de andra EU länderna börjar samla in textil i stor skala om ett par år är det rimligt att samtidigt börja planera för att hantera en råvara med potentiellt stort värde. Utan en plan för vad som ska hända medför det en risk att textil hamnar på deponi eller exporteras där slutmålet inte kan garanteras.
Fem år kan låta långt, men det är en kort tid om målet är att ta fram en helt ny infrastruktur kopplad till både sortering och värdering av insamlad textil. Att invänta ytterligare information från EU innan Sverige tar tag i frågan sätter oss på efterkälken när det kommer till möjligheten att skapa värde för svenska företag med en hög tillgång på cirkulära textilier, och möjligheten för Sverige att vara en viktig aktör inom den europeiska textilindustrin försvagas.
Sverige behöver en textilstrategi, en vision för hur vi tillsammans med företagen ska kunna bygga upp en struktur där insamlad textil kan stanna kvar inom det cirkulära systemet och stärka Sverige som textilnation. Det finns ingen tid att förlora och på Wargön Innovation har vi under många år arbetat med att ta fram teknik och lösningar för att bygga upp det sorterings- och värderingssystem som Sverige och Europa behöver. Vi kommer utifrån vår expertkunskap fortsätta arbeta för att hitta lösningarna och sätta Sverige på den internationella textilkartan.
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!