Kostnader och kunskapsbrist stoppar återvinning av byggmaterial
Nordiska rådet har tagit reda på vad som krävs för att öka materialåtervinningen.
Sannolikt kommer inget av de nordiska länderna att nå målen för materialåtervinning av bygg- och byggavfall. Det är slutsatsen i en färsk rapport från Nordiska rådet . Enligt rapporten förbereds endast 44 procent av byggavfallet i Norge för materialåtervinning och återanvändning. Motsvarande siffra för Sverige är 43 procent, medan Finland har 55 procent.
Danmark sticker klart ut med en materialåtervinningsgrad på 92 procent. Det förklaras med att landet har korta avstånd och en hög deponiskatt.
I rapporten ”Återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning av bygg- och rivningsavfall i Norden” påpekas att det inte finns några tekniska hinder för att öka materialåtervinningen, men att kostnaderna är för höga och kunskapen i branschen för låg.
Olika materialval
”Begränsad medvetenhet och expertis bland intressenter, inklusive byggare, entreprenörer och konsumenter, bidrar till en bristande förståelse för fördelarna med att återvinna byggavfall. Detta förhindrar uppkomsten av en robust efterfrågan på återvunnet material”, heter det i rapporten.
Även om de nordiska länderna har mycket gemensamt finns det stora skillnader i användningen av byggmaterial. I Danmark återanvänds över dubbelt så mycket betong och sten som i Norge och Sverige. Eftersom Sverige och Norge använder mer trä, går också mer av detta avfall till materialåtervinning.
"Det finns skillnader i materialbearbetning, särskilt vid hantering av träavfall och mineralavfall. I Finland, Sverige och Norge är vedsvinnet per invånare högt, jämfört med Danmark. Detta förklaras av olika byggtekniker och material som används. I Danmark återvinns träet ofta, medan det i Finland och Sverige, där trä är en riklig resurs, mest används för energiåtervinning. Här finns potentialen att förbättra, och att använda träavfall på ett mer cirkulärt sätt. För mineralavfall noteras att om det finns en reglering av slutbehandling av betongavfall kan det användas i mer högkvalitativt byggande. Byggtraditionerna är tydliga här; till exempel har företag som erbjuder tekniker för återanvändning av tegel varit tvungna att anpassa sig till olika tekniker baserade på utbredd murbruk som används i tegelbyggnader. Företag för återanvändning av tegel är mest framgångsrika i Danmark och Sverige, medan användningen av tegel inte är lika vanligt i de andra nordiska länderna", står det i rapporten.
Mindre förbränning och deponi
Rapporten rekommenderar att ekonomiska incitament införs för att minska förbränning och slutförvaring av deponiavfall, så att det blir mer attraktivt att återanvända materialen. Det offentliga kan också ställa hårdare krav på användningen av återvunnet material i sina byggprojekt, vilket kommer att öka efterfrågan och skapa mer lönsamhet i återvinningsprocesserna.
En sista utmaning som lyfts fram är att de nordiska länderna arbetar med olika regler och terminologier. Det gör det svårare för aktörerna att verka över nationsgränserna och etablera större marknader. De olika praxisen gör också att det numeriska underlaget för avfallsstatistiken är olika och därför svårt att jämföra.
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!