De cirkulära entreprenörerna:

Ta kläderna en runda till!

Vad gör två studenter som älskar kläder och vill rädda världen? De tillverkar och säljer världens mest hållbara kläder. Vad gör de när de inser att den affärsidén var sig räddar världen eller går att tjäna pengar på? De startar RecoMended, ett företag som kan ta klädjättarnas plagg  minst en runda till. Nu har de precis tecknat avtal med ett än så länge hemligt klädmärke.

John Göransson

Erik Lindtorp och Rikard Ledin da Rosa kör på för fullt och när jag pratar med Rikard har de just fått upp sin hemsida.

– Det har varit så mycket annat att få på plats, säger han.

Kan du kort beskriva er affärsmodell?

– Vi vill göra det enkelt för textil- och modeföretag att ställa om till cirkulära affärsmodeller genom att återställa. Det handlar om att tvätta, laga, och fräscha upp plagg som har reklamerats eller lämnats till second hand, säger Rikard Ledin da Rosa.

Besatta av kläder och klimat

Erik säger mycket mer än så. Han är uppenbart engagerad i klimatfrågor och han sprutar ur sig siffor och statistik om textilindustrins miljöpåverkan. Även om både han och Erik är engagerade i både kläder och klimat så är uppdelningen tydlig:

– Erik är besatt av kläder, jag är besatt av hållbarhetsfrågor, säger Rikard. Det märks.

Lite fakta: Europas konsumtion av textilier ligger på fjärde plats bland de faktorer som mest påverkar klimatet globalt och på första plats vad gäller markanvändning och åtgång på vatten, enigt EU:s miljökontor. I genomsnitt doneras eller återvinns 38 procent av textilierna, men bara omkring 10 procent av de donerade kläderna säljs i samma EU-land och ytterligare 10 procent i andra EU-länder. Av de övriga donerade textilierna exporteras merparten sedan till Afrika och Asien.

De cirkulära entreprenörerna: Varför kan jag inte panta påsen?

Komplex värdekedja

Marknaden för "avlagda" kläder är alltså minst sagt komplex. Det handlar om allt från nästan nya  plagg till trasiga, skrynkliga och smutsiga. Högst upp i värdekedjan de som är nästan nya. De kanske har reklamerats för att en hälla fattas eller att nålen i larmbrickan har gjort hål i tyget. De plaggen är lätta att återställa, en del av dem kan säljas som nya igen, andra kan hamna i butikens eget second hand-sortiment.

Under dem finns kläder som kan behöva lagas, tvättas och strykas innan de bir second hand-plagg i de butiker där de en gång såldes som nya.

– I nästa nivå hamnar vi hos Myrorna, Röda Korset eller någon annan hjälporganisation. Om du handlar där förväntar du dig inte att allt ska vara helt, rent och nystruket, vilket också avspeglas på priset, säger Rikard.

Längst ner i värdekedjan finns de plagg som är osäljbara, åtminstone i Sverige. De hamnar utomlands, där hamnar i en ny värdekedja och återbrukas, materialåtervinns, bränns upp eller deponeras. Det är textilbranschens svarta hål som ingen i branschen vill prata om.

Från det svarta hålet till Kappahl

Det var där det började för RecoMended. Kläderna skulle räddas ur det svarta hålet.

– Ett av våra första kundsamarbeten var med Kappahl där vi samlade ihop och återställde Kappahl-plagg från en hjälporganisations exportflöden. Vi gjorde dem hela, rena och säljbara åt Kappahl igen, berättar Rikard. Dessa plagg såldes sedan i deras butiker i Nordstan och vid Frölunda Torg i Göteborg.

Sedan var det dags att växa. Ett känt jeansmärke, som än så länge är hemligt vill att ReComend ska kunna förlänga livet på deras plagg i hela EU. Så nu gäller det att skala upp. Målet är att vara de stora mode- och klädföretagens ”one stop shop” för att ställa om från linjära till cirkulär affärsmodeller.

– Vi måste satsa på innovation för att kunna växa snabbt utan att kostnaderna drar iväg. Vi kan inte låta erfarna skräddare sy i knappar eller laga hål i knäna eller skreven på jeans, vi måst ta fram mer automatiserade metoder. Det finns undersökningar som visar att kunderna är beredda att betala hälften av nypriset för begagnade kläder i bra skick, då för det inte kosta för mycket att återställa dem, säger Rikard.

Tre rundor en rimlig ambition

Om kläderna kan användas tre gånger till, det är en rimlig ambition, minskar klimatpåverkan med 70 procent. Sedan finns det andra segment, som yrkeskläder och uthyrningskläder. De kan ha flera hundra olika användare på samma produkt.

Men ambitionen är större än att laga, tvätta och stryka

– Vi kan också  hjälpa tillverkarna att göra plaggen lättare och billigare att återställa och återvinna genom att ge tips om designförändringar. Det kan handla om att sy i ett blixtlås på ett annat sätt, säger Rikard.

Verksamheten har än så länge finansierats med bland annat lån från Almi, statsbidrag fån Energimyndigheten och stöd från olika samarbetspartners. De är också koppade till Högskolan i textilstaden Borås inkubatorsprogram samt Wargön, Sveriges innovationscenter för textilåtervinning, som har ställt upp med lokaler och maskiner.

Men nu krävs det helt andra investeringar. Målet är at ta hand om fyra miljoner plagg i hela Europa 2025 och tio miljoner 2027. Det kräver, lokaler, maskiner, medarbetare, logistik och innovationer.

– Vi ska försöka få in 15 miljoner i en första investeringsrunda, sedan kommer vi att behöva ytterligare 15 miljoner, säger Rikard.

”Europa går mot en ny gyllene era för textilindustrin”

Hoppas på lagstiftning

Vilka är de största utmaningarna?

– Många kedjor som säljer kläder har väldigt linjära affärsmodeller och vet inte hur se ska ställa om till cirkulärt, samtidigt som de har tuffa avkastningskrav och tvekar inför riskabla förändringar av affärsmodellen. Sedan finns en växande marknad för single use-produkter, som ofta säljs över internet. De motsatsen till hållbara. Där hoppas vi på det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i fjol.

Kommissionen har föreslagit regler för att göra producenter ansvariga för textilprodukters hela livscykel och för att stödja en hållbar hantering av textilavfall. Detta initiativ, menar kommissionen, kommer att påskynda utvecklingen av sektorn för separat insamling, sortering, återanvändning och återvinning av textilier i EU, i linje med EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier. Att öka tillgången på begagnade textilier förväntas skapa lokala jobb och spara pengar för konsumenter i och utanför EU, samtidigt som textilproduktionens inverkan på naturresurserna mildras.