Norden kan återvinna 900 000 ton kritiska råvaror

Men då måste staten rycka in, enligt en ny rapport.

Jens Egil Heftøy

På torsdagen presenterade Nordiska rådet en rapport om återvinning av kritiska råvaror.

Rapporten har utarbetats av Bergfald Environmental Consultants och Norwaste på uppdrag av Nordiska rådets arbetsgrupp för cirkulär ekonomi.

”Kvotplikt krävs för återvinning av kritiska råmaterial”

Oberoende

Rapporten kommer som ett resultat av EU:s Critical Raw Materials Act som har identifierat 53 olika råvaror som vi är helt beroende av, men som idag till stor del importeras från tredjeländer som Kina och Ryssland.

– Nästan alla kritiska råvaror utvinns som mineral från malmer som är en icke-förnybar resurs. Men samma råvaror kan också produceras som sekundära produkter från återvinning av vissa avfallsströmmar. Att stärka värdekedjorna för sekundära CRM kommer att minska vårt beroende av jungfruliga råvaror, minska framtida försörjningsrisk och miljöavtrycket för dessa råvaror", heter det i rapporten.

En kartläggning av avfallsströmmarna visar att det finns potential att återvinna 900 000 ton kritiska råvaror i de nordiska länderna. De tre största mängderna material är mangan, fosfat och koppar.

– Ditt hem är både en guld- och koboltgruva

Bra förutsättningar

"Om CRM från dessa avfallsströmmar återvinns kan detta ge många fördelar för de nordiska samhällena, inklusive ökad cirkularitet, minskad avfallshantering, stabila och hållbara arbetsplatser samt säker tillgång till råvaror för nedströms processindustrier. De nordiska länderna har befintlig industri och expertis som särskilt kan underlätta ökad återvinning av aluminium, kobolt, koppar, flusspat/fluor, gallium, sällsynta jordartsmetaller, magnesium, mangan, nickel, PGM-metaller, fosfat, kiselmetall och vanadin", säger Rapportera.

Stena Recycling har producerat black mass

Även om potentialen är stor, pekar rapporten också på att bristande standardisering, olika sätt att samla in och sortera avfall, höga kostnader och spridda byggnader gör det utmanande att ta tillvara materialen i avfallet.

Långa avstånd och höga kostnader

Bland de åtgärder som rapporten rekommenderar är att statliga garantier ges till återvinningsanläggningar och att statliga investeringsfonder inrättas för att stödja återvinningsanläggningar. Samtidigt måste ett större ansvar läggas på tillverkarna genom att det införs en skyldighet att återvinna kritiska råvaror från industrier som i dag är undantagna från producentansvarssystemen.

Det ska också ställas krav på tillverkarna som gör det lättare att identifiera och sortera ut materialen från produkterna. Detta är i linje med EU:s ekodesigndirektiv.

Rapporten pekar också på att de ökade kraven på källsortering skapar oförutsedda utmaningar. Genom att kräva att allt fler fraktioner sorteras ut separat krävs fler återvinningsanläggningar.

”I tätbebyggda områden och industriområden med hög aktivitet är det ofta begränsat med utrymme för att sortera och lagra avfall. I områden med låg befolkningstäthet och stora avstånd gör transportkostnaderna det dyrare jämfört med områden med hög befolkningstäthet”, står det i rapporten.