Forskare kritiska till Stockholms klimatstrategi
Stockholms satsning på CO2-avskiljning vid Värtaverket är för ensidig och har antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, menar forskare vid Linköpings universitet.
– Stockholm har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Samtidigt finns ju en sorts uppgivenhet också. Då kommer den här nya tekniken som ett hoppingivande löfte. Och det är väl kanske det som gör att det inte finns någon kritisk diskussion överhuvudtaget, säger forskaren Alexander Olsson vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet.
Energibolaget Stockholm Exergi investerar i ny teknik för att fånga in koldioxid från kraftvärmeanläggningen Värtaverket. Potentiellt skulle 800 000 ton kunna tas bort per år för att sedan lagras i berggrunden.
Eftersom kraftvärmeverket eldas med biobränsle skulle det betyda att koldioxid försvinner ur kretsloppet. Dessa så kallade minusutsläpp kan sedan kvittas mot andra utsläpp som politikerna bedömer inte går att påverka. Slutresultatet skulle bli att Stockholms nettoutsläpp blir noll eller till och med negativa. Men det finns många osäkerhetsfaktorer, konstaterar forskarna.
Intervjuat politiker
Tillsammans med kollegor vid Tema Miljöförändring har Alexander Olsson intervjuat tretton politiker och tjänstemän i Stockholm för att höra hur de resonerar kring möjligheter och risker. De har också analyserat debatter som förts i kommunfullmäktige 2015–2023. Slutsatserna presenteras i en artikel i Energy Research and Social Science.
En sak är tydlig, enligt forskarna. Varken i intervjuer eller debattprotokoll framkommer något större ifrågasättande av den utstakade vägen till klimatmålet, som i väldigt hög grad baseras på stora minusutsläpp vid Värtaverket. Det tycks också saknas en alternativplan.
– Det betyder att Stockholms klimatmål är helt och hållet beroende av den här anläggningen och möjligheten att lagra koldioxid. Det finns ingen plan B. Det är en väldigt, väldigt riskfylld portfölj om man ska prata finansspråk, säger Alexander Olsson.
Skandinaviskt samarbete kring CO2-transport och lagring är på plats
De lokala beslutsfattarna upplever att mycket av klimatpolitik och utsläpp ligger bortom deras möjlighet att påverka, menar forskarna. Att genom egna beslut kunna trolla bort stora mängder koldioxid blir då en tilltalande tanke. Möjligheten att få ligga i teknikens framkant och vara en förebild för andra städer lockar också.
Utesluter alternativ
Då är det frestande att bortse från att tekniken kanske inte fungerar som tänkt eller att genomförandet kan försenas, menar forskarna som pekar på att det saknas färdiga lösningar för hur koldioxiden ska transporteras och slutförvaras eller svar på hur stora mängder som kan tas om hand. Dessutom finns stora miljörisker med den planerade mellanlagringen av koldioxid i Värtahamnen. Nästan inget av det här nämns i intervjuerna eller i debatten.
Miljötillståndet klart för Stockholm Exergis CO2-infångningsanläggning
Dessutom finns risk att alternativa åtgärder ter sig mindre viktiga. Till exempel har Stockholms tidigare satsning på att lagra koldioxid i biokol kommit i skymundan, konstaterar forskarna. Man riskerar också glömma diskussionen om vilka utsläpp som faktiskt går att påverka lokalt.
Till exempel vill Stockholm bygga en ny anläggning för förbränning av sopor. Det skulle ge ökade koldioxidutsläpp, men det lyfts inte fram som ett problem av de intervjuade beslutsfattarna, vilket kan bero på de stora förhoppningarna på infångningen vid Värtaverket.
Mål och riskanalys krävs
Forskarnas råd är att sätta separata mål för hur mycket koldioxid som ska fångas in, respektive hur mycket utsläppen ska minska från avfallsförbränning och trafik. Det kommer att göra det tydligare vilka åtgärder som fungerar och inte, menar de. Målen bör också kompletteras med en riskanalys som tittar på sannolikheten för att en åtgärd lyckas. Det skulle göra att behovet av alternativa metoder kommer upp i ljuset.
– Vi tror ju inte att det blir bättre av att man inte är kritisk, utan vi tror ju att det är en viktig del av en demokratisk process och att besluten blir bättre om det finns en bredare debatt, säger Alexander Olsson. Studien har finansierats av Energimyndigheten och Formas.
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!