Snart dags för plastförhandlingar i Paris

Den 29 maj samlas delegater från hela världen i Paris för den andra förhandlingsrundan om andra förhandlingsrundan om ett globalt avtal för att bekämpa plastföroreningar. Johanna Lissinger Peitz representerar både Sverige och EU. Avfall2Resurs.se ställde fem frågor till henne inför mötet.

John Göransson

Initiativet till förhandlingarna kommer från FN:s miljöprogram UNEP. Eftersom Sverige har ordförandeskapet i EU fram till halvårsskiftet förhandlar Johanna Lissinger Peitz inte bara för Sverige utan representerar, tillsammans med EU-kommissionen, hela den Europeiska unionen.

Vilka förväntningar har du på förhandlingsrundan i Paris?                

– Jag hoppas att Paris blir ett viktigt steg på vägen att identifiera hur och vilka åtgärder ett framtida avtal kommer att behöva innehålla för att stoppa plastföroreningar längs hela livscykeln. Vi hoppas att mötet bidrar till att ge klarhet kring var samsyn finns och var de stora skiljelinjerna går.

Vad är Sveriges inställning på vägen in i förhandlingsrundan?

– För EU är det viktigt att åtgärder tas under hela livscykeln och framför allt att avtalet på olika sätt ger tydliga signaler om vikten av vad vi kallar uppströms åtgärder, alltså åtgärder i början av plastens livscykel. Det kan till exempel handla om åtgärder kring designkriterier, så att plastprodukter designas för att kunna återanvändas och återvinnas, kvotplikt för andel återvunnet material i plastprodukter eller att avtalet innehåller förbud av vissa onödiga plastprodukter liknande EU:s engångsplastdirektiv.

Ny FN-rapport: plasten kostar 500 miljarder om året

Vilka erfarenheter har du från den förra omgången i Uruguay?

– Jag deltog inte själv i Uruguay. Men frågan om plastföroreningar kommer ständigt upp i mina samtal, inte minst under det möte jag nyligen deltog på i Costa Rica.

– Det finns ett oerhört stort intresse för en global lösning för att stoppa plastföroreningar. Det finns ett stort intresse från näringslivet och även stora delar av det globala näringslivet, som ser möjligheter i att instrumentet kan skapa en ”level playing field”. Intressant att notera är också att detta är en fråga som kopplar både till klimat och biologisk mångfald, så ett ambitiöst avtal kommer att få positiva effekter både för klimatet och den biologiska mångfalden.

Detta är den andra av fyra förhandlingsomgångar. Börjar du se konturerna av en slutgiltig avtalstext?

– Det är för tidigt ännu. Dock är ett av syftena med detta möte att ge så mycket information som möjligt gällande vad vi vill se i det framtida globala avtalet. Det är vår och EU:s förhoppning att vi lämnar Paris med ett tydligt mandat till ordföranden att presentera ett första utkast till förhandlingstext till nästa möte, som äger rum i Nairobi i höst.

Hur upplever du dragkampen mellan de länder som vill ha mer fokus på återvinning och de som vill fokusera på att minska plastproduktionen?

– Det pågår en ständig dialog just kring dessa frågor. Sverige som EU-ordförande lyfter i våra samtal just vikten av åtgärder uppströms, för att kunna hantera den stora avfallsutmaning som plast ger upphov till.  Jag tycker det hittills har varit en konstruktiv och positiv dialog, men det är klart att detta kommer bli en av utmaningarna i processen. Men precis som i klimatfrågan – där vi inte med enbart anpassningsåtgärder kan hantera klimatkrisen – så kan vi inte heller med enbart återvinning hantera den enorma utmaning som plastföroreningar ger upphov till.