IVA-rapport:

Cirkularitet kan bli lönsam med lagstiftning

För att vi ska klara klimatomställningen måste cirklularitet bli lönsam. För det krävs ny lagstiftning och fler politiska initiativ. Det konstaterar Kungl. Vetenskapsakademin, IVA, i en rapport som publicerades på onsdagen.

John Göransson

Klimatomställning och elektrifiering kräver stora mängder strategiska råvaror. Men en föråldrad syn på avfall står i vägen för att säkra försörjningen på cirkulär väg. Det hävdas i rapporten, som föreslår förändringar i lagstiftning och skatter för att bättre utnyttja avfall som källa till hållbara råvaror.

– Det behöver bli mer lönsamt för producenter att satsa på en design som underlättar cirkularitet. Detta är en av flera viktiga åtgärder som behöver komma på plats för att öka materialåtervinning av kritiska metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren från ABB/Hitachi, som är ledamot i IVA och ordförande för den arbetsgrupp som har tagit fram rapporten.

Norden kan återvinna 900 000 ton kritiska råvaror

Gammal syn på avfall

− Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen. Men den gamla synen på avfall gör det ofta olönsamt, och det är viktigt att en tung aktör som IVA sätter sökarljuset på det och driver på för en förändring, säger Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på miljöföretaget Ragn-Sells som också har deltagit i arbetet med rapporten.

I rapporten konstateras att det saknas det incitament, infrastruktur och kunskap för att verkligen ta vara på använda produkter och slutligen materialåtervinna alla ingående metaller. Många produkter är idag krångliga att plocka isär och därmed svåra att laga eller separera i rena fraktioner inför materialåtervinning. Det saknas också möjligheter för återvinningsbolag att samla större volymer avfall och därigenom få en mer kostnadseffektiv materialåtervinning.

Fortum och Hyrdrovolt samarbetar om batteriåtervinning

Deponiskatten hindrar återvinning

Ett exempel är den svenska deponiskatten. Skatten hindrar exempelvis återvinning av metaller i deponerat avfall, bland annat eftersom en del material skulle behöva återdeponeras efter utvinningen och därmed beskattas. Deponiskatten gör det också svårt att lagra avfall för att bygga upp tillräckligt stora volymer för att göra återvinning lönsam – många produkter, inte minst elektronik, innehåller mycket små volymer av råvaror som gallium och jordartsmetaller.

− Sverige och EU är beroende av att importera många nyckelråvaror från länder som Kina, vilket innebär en enorm strategisk risk. Små förändringar i marknadsförutsättningarna kan ändra på det, och deponiskatten är ett tydligt exempel på var Sverige kan börja, säger Anders Kihl.

För bulkmetaller som stål, koppar och aluminium är återvinningen välutvecklad. För andra metaller, som litium, gallium och sällsynta jordartsmetaller, är den i princip obefintlig. Blandningar av många metaller försvårar återvinningen. Det behövs olika processer för att få tillbaka olika metaller, skriver IVA.

Rätten att reparera blir EU-lag

Stort antal förslag

I rapporten finns ett antal förslag för att stimulera materialåtervinning, förenkla återanvändning och stödja utveckling. Ett axplock:

• inför ett "cirkularitetskliv" motsvarande industri- och klimatklivet
• överväg att införa ett tidsbegränsat produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material.  
• inför styrmedel inom EU så att både efterfrågan och tillgång på återvunnet material ökar.
• underlätta för återvinningsbolag inom EU att samla större volymer avfall och återvinna från deponier. 
• ta bort Sveriges kemikalieskatt på importerad begagnad elektronik. 
• ställ krav på reparerbarhet för fler produkter inom EU och på mer cirkularitet i offentliga upphandlingar i Sverige.
• utreda olika sätt att minska kostnaderna för företag som förlänger livslängden på produkter. 
• satsa på utbildning, forskning och innovation inom bland annat cirkulär design, cirkulära affärsmodeller, tekniker för demontering/separering, nya materialåtervinningstekniker och spårbarhet genom värdekedjan över tid.

Cirkuläriteten i EU ökade svagt 2022

Marknadskrafterna fungerar

− Rapporten visar tydligt att användningen av återvunna råvaror fungerar när det är lönsamt. Marknadskrafterna fungerar, men politiken behöver ta krafttag för att röja undan gamla hinder som skadar återvunna råvarors konkurrenskraft, säger Anders Kihl.

Rapporten ”Cirkulära flöden för att möta ökade behov av metaller och mineral” är en av fyra delrapporter inom IVA:s projekt "Vägval för metaller och mineral".
 Den har finansierats av ABB, Epiroc, LKAB, Ragn-Sells, Sandvik, Zinkgruvan Mining, Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och Swedish Mining Innovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Arbetsgruppen har letts av Mikael Dahlgren, ABB/Hitachi.

Hela rapporten finns här.